POLITIK. En ny studie om det kraftigt ökade missnöjet med representativ demokrat innebär en verklighetschock för karriärpolitiker och den liberala eliten. Trenden är global och har nått en rekordnivå.

Världens ledare använder ordet ”demokrati” som nyckelord för att motivera alla politiska beslut, och flera av dem har skrutit om hur stark just deras lands demokrati är, som Angela Merkel, Justin Trudeau och till och med Barack Obama. Men folket håller inte med, skriver den irländska vetenskaps-journalisten Peter Andrews för RT.

I veckan publicerades en forskningsstudie av Bennettinstitutet för offentlig politik vid Cambridgeuniversitetet i Storbritannien. Man har analyserat undersökningar gjorda mellan åren 1973 och 2020.

Studien omfattar kombinerade svar från över fyra miljoner människor. Frågan är enkelt ställd: Huruvida de är nöjda eller missnöjda med sina länders demokrati.

Svaren visar folks attityd till rådande demokratiska system under de senaste 50 åren i Västeuropa, och de senaste 25 åren globalt, och resultaten är tydliga: Vart man än vänder sig i världen är missnöjet med modern demokrati numera rekordstort.

I U-länderna är ungefär hälften av medborgarna missnöjda med sina länders demokrati. Det är en hög siffra, skriver Andrews, men den har bara ökat lite grand under de senaste 25 åren. Forskarna tror att fattiga länder fick en välgörande injektion när modellen för representativ demokrati importerades från västvärlden, men att stödet för denna typ av styrelseskick minskar i takt med att länderna faller tillbaka i omfattande brottslighet och korruption.

I I-länderna har missnöjet dock ökat kraftigt. På 25 år har missnöjet med den representativa demokratin ökat från en tredjedel av respondenterna till över hälften av dem.

I USA har missnöjet med landets demokrati på en enda generation ökat med 34 procentenheter.

Det finns dock ett undantag från detta växande missnöje. Över tid har tilltron till demokratin fortsatt att vara hög i vad författarna till rapporten kallar ”förnöjsamhetens ö”. Detta område inkluderar Schweiz, Danmark, Norge, Nederländerna och Luxemburg, skriver Peter Andrews. I dessa länder är fortfarande mindre än en fjärdedel av befolkningarna missnöjda med sina demokratier. Men mindre än två procent av världens demokratiska länders befolkningar bor på ”förnöjsamhetens ö”.

Populism – ett symptom på demokratins problem, inte dess orsak
Rapportens huvudförfattare Roberto Foa skriver ”att populism växer kan mindre vara en orsak och mer ett symptom på demokratins problem” och ”om förtroendet för demokratin har minskat, beror det på att de demokratiska institutionerna har misslyckats med att ta itu med några av vår tids största kriser, från ekonomiska kollapser till hotet om global uppvärmning. För att återställa demokratins legitimitet, måste detta förändras”.

Enligt Peter Andrews stämmer det att demokratins problem inte handlar om uppfattningar eller om en febril allmänhet som har blivit bedragen av fake news och eldsprutande demagoger. Folk anser att demokratin är kaputt för att den är det.

Vidare kommenterar Andrews saken men att om man ska tro västväldens stora massmediebolag, skulle demokratin leva i välmåga om det inte vore för de där förargliga populisterna som Donald Trump, Viktor Orbán och Boris Johnson. Enligt den liberala världspressen är dessa ledare samtidigt orsaken och symptomen på sjukdomen, och så fort de har jagats bort från sina positioner, kommer allt att bli bra igen.

Men den nyligen publicerade demokratistudien visar bortom allt tvivel att folk överallt, på varje kontinent, blir allt mer desillusionerade av det politiska system de lever i, skriver Andrews. Folk får höra att genom att gå till valurnorna en gång med några års mellanrum, kan de själva välja vilket samhälle de vill leva i. Men allt fler inser att detta inte stämmer.

Källa:
Democracy in meltdown: In almost every country, people’s faith in democratic systems is at rock-bottom levels


  • Publicerad:
    2020-01-30 09:20