Bemötande av Sveriges radios ”dokumentärer” om Nordiska motståndsrörelsen – del 2

Av ,
Nordiska motståndsrörelsens ledare
1

LÖGNMEDIA. Simon Lindberg har lyssnat på Sveriges radios bägge program om Nordiska motståndsrörelsen och bemöter dessa i en artikelserie på tre delar. Detta är den andra delen.

Den första delen i artikelserien som framförallt handlar om SR:s påstådda objektivitet trots att de genom dessa ”dokumentärer” sprider grova lögner och begår valfusk kan läsas här.

I denna andra del ska jag bemöta det första av de två propagandaprogram SR släppt om Nordiska motståndsrörelsen. Programmet gick under namnet Min tid i Nordiska motståndsrörelsen och är uppbyggt i huvudsak runt tre intervjuer. De personer som intervjuas är de avhoppade medlemmarna Martin Karlsson, Henrik Holappa och Robert. Karlsson och Holappa är ökända då dessa bägge förrått organisationen mycket högljutt och tagit avstånd från sina tidigare åsikter. De har försökt göra karriär genom att åka land och rike runt och ljuga om organisationen, dess medlemmar och verksamhet. Robert är en tidigare mer anonym person som lämnat organisationen helt korrekt och inte på något vis baktalar oss, men som det ändå finns goda anledningar till varför SR valt att ha med i slutproduktionen.

Skärmdump sverigesradio.se

Förutom dessa tre intervjuer intervjuas också en person som sannerligen har lyckats göra karriär genom att åka runt och basunera ut lögner, nämligen Emerich Roth som enligt egen utsago överlevt hela fem stycken olika ”förintelse”-läger utan så mycket som en skråma.

LÄS ÄVEN: Ett bemötande av Emerich Roths groteska bluffhistoria

Martin Karlsson (som du kan läsa mer om här), också känd som pizza-Martin, var en medlem i Motståndsrörelsen under runt två års tid som till slut degraderades till stödmedlem med anledning av att han både var strulig, inaktiv och att han trakasserade kvinnliga medlemmar. Redan tidigare har det med all tydlighet klargjorts att Karlsson är mytoman, ett exempel av många är att han påstår att han själv lämnade organisationen efter den 1 maj 2016 trots att han efter detta bönat och bett om att få bli aktiv medlem igen och att han i oktober 2016 skickar sympatiskt inställda sms till minst en av våra medlemmar.

Mytomanin visar sig även i detta program. Faktum är att Karlsson ljuger så mycket att det känns otänkbart att ens reportrarna faktiskt tror på det han säger. Flera av lögnerna går också tvärtemot vad de övriga intervjuobjekten i samma program säger vilket faktiskt gör hela ”dokumentären” lite tragikomisk. Karlsson är också klart sinnesrubbad vilket även det framgår i programmet då han bland annat berättar att han tittade på dokumentärer om nazismen och alltid grät i slutet när Hitler dog samt att han skuggade meningsmotståndare när de lämnade sina barn på dagis bara för att kunna hota dem med denna information på nätet efteråt.

Jag tänker bemöta några av de grövre lögnerna Karlsson framför i programmet och i den ordning de dyker upp.

[Jag fick lära mig att] psykisk sjukdom är ett påhittat begrepp av judar för att de ska kunna ge dig mediciner som gör att de kan hjärntvätta dig.

Detta påstående är en uppenbar lögn då vi till och med skriver i vår Handbok för aktivister i Motståndsrörelsen (som för övrigt reportrarna pratar om som ett internt och hemligt dokument trots att vi haft skriften tillgänglig för försäljning helt öppet via vår nätbutik) dels om att man som medlem måste berätta om eventuella psykiska sjukdomar samt vad man ska tänka på ifall man drabbas av mental ohälsa så som att gå in i väggen. Vidare kan nämnas att vi utan omsvep förstår att Martin Karlsson lider av psykisk sjukdom och att det inte är någon jude som hittat på det.

Vad som däremot är sant, men som är något helt annat än det Karlsson påstår, är att judar har majoritetsägande i flera av de större läkemedelsföretagen som i stort sett bara producerar symptomdämpande mediciner istället för botgörande och speciellt när det kommer till psykiska besvär.

Jag klistrade 400 klistermärken i olika byar på 3 dagar. Jag hade inget körkort då. Fatta vad mycket jobb. Jag fick 500 likes på kamrapporten och hur många kommentarer som helst: ”Här har vi en riktig fighter. Hell seger!”

Det må hända att denna lögn inte är av särskilt allvarlig karaktär, men däremot är den så banal och enkel att bemöta och därför väljer jag att ta med den. För det första är inte 400 uppsatta klistermärken på 3 dagar, körkort eller ej, någon särskilt stor bedrift. Att Karlsson skryter om detta som om han vore den bästa aktivisten någonsin säger mer om hans engagemang i övrigt än något annat. Detta var troligtvis en av mycket få gånger han gjorde något alls. Vi har dock massvis av aktivister i organisationen som gör mer än så här varje dag och för egen del har det inte varit alls ovanligt att man satt upp närmare 1000 stycken klistermärken på en och samma dag.

Vi har aldrig någonsin haft något system med ”likes” på kamprapporter och detta är alltså en lögn. Att någon skulle skriva en kommentar om att någon är en ”riktig fighter” på grund av en medioker insats ser jag också som mycket otroligt.

Angående slaget i Kärrtorp: Dem gjorde en sådan enorm uppoffring för den nationalsocialistiska kampen genom att göra något som gav dem långa fängelsestraff och därför var det en av höjdpunkterna i Svenska motståndsrörelsens historia. Utåt sett säger de att de bara försvarar sig och aldrig använder offensivt våld men egentligen är offensivt våld otroligt påhejat. Dem som har utfört dåden ska behandlas som hjältar.

Motdemonstrationen mot extremvänstern i Kärrtorp var helt klart en i många avseenden lyckad aktivitet som också stack ut från det ordinära kamparbetet. Vissa av personerna som var inblandade i den upphöjdes helt riktigt som hjältar. Aktionen bestod dock inte av offensivt våld som Karlsson menar. Vänsterextremisterna var de som inledde skärmytslingarna och våra aktivister försvarade sig med bravur, men var givetvis de som blev värst drabbade av lagens långa arm. Går man stark ur detta förtjänar man positiv uppmärksamhet.

Att vi däremot på något vis skulle hylla människor enbart för att att de gör saker som ger långa fängelsestraff är helt befängt. Om så vore fallet, att vi bara är ute efter att få långa fängelsestraff finns det nog betydligt enklare sätt för oss att agera än att försvara oss mot vänsterextremister.

Angående att jag tog över som ledare av organisationen och att vi slopade namnet Svenska motståndsrörelsen till förmån för det redan parallellt använda Nordiska motståndsrörelsen och om bombdåden i Göteborg utfört av före detta medlemmar i Motståndsrörelsen:

Jag var med om den stora förändringen. Vi ska inte framstå som dem som kastar gatstenar, vi ska inte framstå som dem som dödar våra motståndare. Inte offentligt i alla fall. Men idag är NMR mer våldsbejakande än vad de var innan. De började prata mer om det här med bomber och vapen och våld osv. Då fick man den här känslan att något stort kommer hända. Sen visar det ju sig som sagt senare att smälla bomber var en del av idén. Och det som de alltid sa till oss var att om vi skulle utföra någon typ av sådan här handling så ska vi försöka få det att se så likt ut en terroristattack. För kan vi få folk att tro att det är invandrare som har gjort det här då vinner vi mark.

Att jag tog över som ledare var till viss del en stor förändring då Klas Lund i mångt och mycket var synonym med organisationen som han grundat och lett i 18 år. Förutom detta var det ingen större förändring som skedde. Det gick inte ut några speciella direktiv om ändringar i hur vi skulle bete oss eller agera – tvärtom var jag väldigt mån om att organisationen grund skulle bevaras som den var. Det finns inget gamla och nya Motståndsrörelsen – det är samma organisation med samma arbetssätt, regler och struktur.

Vi tar givetvis till 100% avstånd från lögnen att vi skulle uppmuntra våra medlemmar att begå attacker som liknar terrorattacker för att ge invandrare skulden. Även om så inte vore fallet måste man medge att det vore oerhört korkat av de som utförde bombdåden i Göteborg att i såna fall välja en extremvänsterlokal och ett flyktingboende som måltavla. Detta skulle knappast vara de första måltavlorna man tänker på om man skulle låtsas vara utländska terrorister.

Den andre ökände lögnaren som intervjuas är Henrik Holappa som tidigare, åtminstone officiellt sett, var ledare över Motståndsrörelsens finska gren. Holappa var aldrig någon som drog några tunga lass utan var mer en galjonsfigur och han berättar själv i den bok han skrivit för att profitera på sitt förräderi att han mer var en åskådare som inte hade något direkt ansvar och att han kände sig utanför den inre kärnan varför han bara fick reda på viktiga saker av slump och i förbigående. (Läs mer om Holappa och hans bok här.)

I jämförelse med Martin Karlsson framstår Holappa som en hyvens och betydligt mer sansad kille. Skillnaden i heder och moral är troligtvis inte så stor utan snarare är skillnaden att Holappas intelligens är en bra bit högre än Karlssons och att han därför förstår att man inte kan överdriva saker hur mycket som helst om man vill verka trovärdig. Holappa pratar ändå om framförallt två saker som bör bemötas. Det ena är hans påstående om att vi förbereder oss på raskrig och det andra att vi skulle vara en sekt där man bland annat måste ha tillstånd för att påbörja en utbildning eller byta jobb.

Jag besvarar en sak i taget och börjar med raskrig. Detta är delvis sant, men kan mycket enkelt missuppfattas utan en förklaring – vilket givetvis är syftet med att ha med det i programmet. Bilden som lyssnaren får upp när Holappa säger att vi förbereder för raskrig är troligtvis att vi är en kriminell och paramilitär organisation som ligger i skogen och har övningar med stulna skjutvapen. Så är inte fallet.

Att vi däremot är fullt medvetna om de konsekvenser som väntar i Norden i framtiden om inget görs åt problemet är en annan sak. Att en av dessa är ett eskalerande raskrig är högst tänkbart. Eskalerande just för att vi faktiskt redan ligger i ett lågintensivt sådant. Det är knappast en farhåga som är unik för Motståndsrörelsen, tvärtom har jag hört massor med vanliga ”Svenssons” som uttrycker sig på samma sätt. Motståndsrörelsen är väldigt mån om att vara förberedda på detta och/eller andra tänkbara katastrofala scenarion och har därför regelbundna praktiska utbildningar för våra medlemmar i allehanda olika saker som kan vara bra att kunna. Jag vill dock betona här att vi är en civil och legal motståndsrörelse.

Till det här med sekten då. Det är ett försök till skällsord som jag inte tar så allvarligt på. Vi är en seriöst organiserad motståndsrörelse med ett klart och tydligt mål att ta makten i Norden och att vi därmed kan säkra vårt folks överlevnad och frihet. Ska man lyckas med detta kan man inte vara någon hobbyverksamhet. Istället är vi det som kommer krävas, en hierarkisk organisation med disciplin och regler för våra medlemmar. Då vi är i enormt resursmässigt underläge gentemot våra fiender och situationen faktiskt handlar om liv och död, fordras att våra aktivister gör allt de kan för kampen. Vi behöver helt enkelt framför allt fanatiker, inte fegisar med ursäkter. Om detta gör oss till en sekt så säger jag hellre att vi är det än att vi byter ut den struktur och kultur som råder i organisationen. Vårt folk skulle nämligen vara förlorade annars.

Dock måste tilläggas att om vi nu är en sekt och dessutom en hierarkisk och icke-egalitär sådan, har vi ”sektledare” verkligen misslyckats. Ingen av oss i den svenska eller nordiska ledningen lever precis med ett överflöd av varken vin, pengar eller kvinnor. Fruar har vi, men vad gäller vin och pengar ligger vi nog kraftigt i lä gentemot genomsnittssvensken på grund av de uppoffringar vi gjort och fortfarande gör för kampen. Givetvis behövs heller inget tillstånd för att påbörja en utbildning eller ta ett jobb.

holappa+kines

Robert är som sagt till skillnad från Karlsson och Holappa en person som gått ur organisationen på ett hederligt vis och som inte ljuger om organisationen. Att producenten ändå valt att ha med honom i programmet är för att han lever upp till en stereotyp som finns om ”nazister” som jag skulle vilja säga att väldigt få övriga inom organisationen gör. Vi är en bred rörelse som rekryterar ifrån alla samhällsklasser och med alla bakgrunder. Detta leder givetvis till att det även finns folk med Roberts bakgrund i organisation, alltså sådana som blivit mobbade och kanske främst söker uppmärksamhet, spänning och gemenskap snarare än att de faktiskt är ideologiskt övertygade.

Då vår organisation definitivt kan erbjuda uppmärksamhet, spänning och gemenskap är det väl dessutom ganska lämpligt att ansluta sig till oss om man samtidigt åtminstone i grova drag håller med oss om vår politiska ambition. Jag skulle dock vilja säga att medlemmar med denna typ av motiv i första rummet är få i förhållande till de som ansluter sig för att de faktiskt vill kämpa och göra skillnad!

På samma spår har vi också medlemmar som stämmer in på denna beskrivning som Emerich Roth gör i programmet: ”Det handlar inte om ideologi, det handlar om pojkar utan en kärleksfull och närvarande pappa.” Även vad det gäller dessa är jag dock med stor säkerhet övertygad om att de inte utgör en särskilt mycket större andel av vår medlemskader än hur det ser ut i resten av detta trasiga samhälle. Roth vet givetvis detta, men förstår den psykologiska aspekten i att kunna fånga upp tvivlare med uttalanden som detta. Om någon redan tvivlar och får höra en sådan floskel som stämmer in på deras eget liv kanske det är vad som får dem att lämna.

emerich_roth

Sammanfattningsvis kan man alltså om programmet Min tid i Nordiska motståndsrörelsen säga att det är ett potpurri av en jäkla massa lögner, en del halvsanningar och ett fåtal sanningar. Avsikten med programmet är mycket tydligt inte att på något vis försöka ge en objektiv bild av Nordiska motståndsrörelsen utan istället att måla ut oss på det absolut värsta sättet man bara förmår – allt för att skrämma bort människor ifrån oss och stigmatisera. Lyckas de? Knappast. Vi har fått in minst lika många ansökningar som vanligt sen dokumentären släpptes. Vår organisation växer i takt med lögnerna från våra fiender.

I den sista delen av denna artikelserie som publiceras imorgon ska jag bemöta det andra programmet Barnen i Nordiska motståndsrörelsen.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

1
Lämna en kommentar

Please Login to comment
1 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
1 Comment authors
Fredrika Recent comment authors
  Subscribe  
Senaste Äldst Mest röstad
Meddela om
Fredrika
Medlem

Så här ska en slipsten dras.

SR å sin sida har bara kampanjjournalistik att erbjuda. Synd. Public Service skulle kunna ha varit en rejäl tillgång för befolkningen. Nu en i stora stycken bortkastad resurs och möjlighet.