För en tid sedan stötte jag av en slump på ett Youtube-klipp från USA. Där hade man låtit förskolebarn med hjälp av en färgskala svara på frågor. Färgskalan bestod av tecknade ansikten med olika hudfärg.

I testet fick barnen frågor om vem de uppfattade som snäll, dum, bäst kompis, bråkig osv. De vita barnen valde vid de positiva frågorna främst ljusa hudfärger medan de mörkhyade barnen oftast valde ansikten som var mörka. Då barnen svarade på negativa frågor valde de hudfärger som var tvärtemot sina egna. När samma test utfördes på äldre barn i skolåldern blev resultatet ett helt annat. De äldre barnen svarade nästintill identiskt. Att skolans mantra om ”alla är lika mycket värda” hade anammats var påtagligt.

Experimentet visade klart och tydligt hur de allra flesta små barn utgår från sig själva som norm. Det avvikande förknippas med negativa saker och ses på med skepsis och avhållsamhet. Vad som är mycket intressant i testet är att det utfördes i mångkulturens vagga, USA. Trots att de allra flesta barn där lever i ett mycket rasblandat samhälle väljer de att förlita sig på sina egna. Man kan därav konstatera att ”fördomarna” inte är inlärda, utan faktiskt medfödda instinkter. Olika arters instinkter går allt som oftast hand i hand med självbevarelsedrift och ämnar skydda från faror av olika slag. De äldre barnen som stöpts i en mer regelrätt form svarade istället som de hade indoktrinerats att tycka.

Frågan man bör ställa sig är om det är förnuftigt att måla in barn i ett hörn där alla de naturliga instinkterna avtrubbas eller helt förnekas? Vi får utgå ifrån att instinkterna fyller en viktig funktion och under evolutionens olika skeden formats för att gynna oss. Borde då inte förnekandet av instinkterna ses som minst sagt destruktivt och farligt? Barn har en medfödd rasmedvetenhet och resultatet av det utförda testet är det ultimata beviset på hur olika vi människor faktiskt är.

http://www.youtube.com/watch?v=cM8itbL0oXM


  • Publicerad:
    2012-03-10 00:00