GÖTEBORGSRÄTTEGÅNGEN. Samtliga frias för åtalet om ”hets mot folkgrupp” i åsiktsrättegången i Göteborg. Samtidigt döms fem personer för våldsamt upplopp.
Avslutad livesändning:
Listen to ”SEGER i Göteborgsrättegångarna LIVE: Analyser och kommentarer på domen” on Spreaker.
Idag kom den drygt hundra sidor långa domen mot 16 personer som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Göteborg den 30 september 2017. Åklagaren Jonas ”Sleepy Joe” Martinsson försökte hävda att deltagarna ”tillsammans och i samförstånd” ska ha begått åsiktsbrottet hets mot folkgrupp. Vissa åtalades också för våldsamt upplopp, efter att ha hamnat i slagsmål med den våldsamma polisen.
Det står nu klart att ingen av de åtalade döms för ”hets mot folkgrupp”. Göteborgs tingsrätt menar bland annat att det inte är belagt att Tyrrunan förknippas med Tredje riket på ett sådant sätt att symbolen skulle kunna jämföras med exempelvis hakkorset.
Nordiska motståndsrörelsen demonstrerade under Tyrrunan och med parollen ”Revoltera mot förbrytarna!” i Göteborg den 30 september 2017. Foto: Nordfront.
En av de fem personerna som döms för våldsamt upplopp får 2 månaders fängelse, resten får villkorlig dom och samhällstjänst som straff. Samtidigt frias Jimmy Andersson helt för åtalet om våldsamt upplopp, trots att åklagaren menade att han var anförare av upploppet.
Tingsrätten kritiserar den bevisning i form av ihopklippt filmmaterial utan tidsstämplar som användes mot framförallt Andersson:
Åklagarens bevisning består även av ett antal filmer. Det har framgått att det rört sig om ett stort filmmaterial som gåtts igenom. Ur detta material har polisens IT-forensiker gjort en sammanställning som är avsedd att spegla det aktuella händelseförloppet från början till slut. Eftersom det är fråga om ett sammanställt material följer att det inte kan avspegla alla detaljer under de aktuella händelserna.
Men samtidigt menar man att filmerna, tillsammans med vittnesmål, ger ”en relativt god bild av händelseförloppet i stora drag och i de avseenden som är av avgörande betydelse för bedömningen av åtalet”.
I fallet med Jimmy Andersson, som blev en het fråga under rättegången, skriver man:
Det som dock kan anmärkas är att samma händelseförlopp spelas upp flera gånger från olika kameravinklar, vilket lätt kan ge intryck av att det är fråga om ett längre förlopp än endast någon eller några få minuter. Filmmaterialet ger, när detta förhållande beaktas, enligt tingsrätten inte stöd för att det våldsamma upploppet pågick i mer än någon enstaka minut. – På filmen syns att Jimmy Andersson tillkallar sköldbärare via radio, och att han säger till sköldbärare att ta ett steg fram. Genom vittnesförhören, med bl.a. Jörgen Olsson och Jonas Lindstedt, har det framkommit att det gått betydligt längre tid mellan dessa olika kontakter än vad filmen ger intryck av.
De åtalade Jimmy Andersson och Pär Öberg under Göteborgsrättegången. Foto Nordfront.
Därmed anser man inte att åklagaren lyckats styrka att Andersson vare sig deltog i upploppet eller var anförare av detsamma.
Underkänner hela hmf-delen
Tingsrätten har en lång utläggning i domen om den delen av åtalet som rör ”hets mot folkgrupp”, där man landar i att de jackor, sköldar och plakat som enligt åklagaren varit rekvisita i åsiktsbrottet omfattas av tryckfrihetsförordningen och därmed ett fall för JK – en myndighet som redan avgjort att Tyrrunan är helt laglig.
Man konstaterar likväl att åklagaren inte har bett domstolen att pröva de tryckta budskapen i form av exempelvis Tyrrunan, utan hur de används ”i samförstånd” av demonstrationsdeltagare för att uttrycka missaktning ”mot andra folkgrupper utom framförallt den nordiska”.
I resonemanget citerar man både grundlagen och Europakonventionen, som garanterar svenska medborgare yttrandefrihet. Tingsrätten skriver också att yttrandefriheten är en av ”demokratins grundpelare” och citerar Europakonventionen:
Yttrandefriheten utgör en av de väsentliga grundvalarna för ett [demokratiskt] samhälle, en av de grundläggande förutsättningarna för dessa framsteg och för varje människas utveckling. Den omfattar inte endast information och idéer som mottas positivt eller anses ofarliga utan också dem som kränker, chockerar eller stör staten eller någon del av befolkningen.
Man menar också att det faktum att detta var tal om en grundlagsskyddad demonstration försvagar åklagarens argument att användandet av symbolerna borde vara brottsliga:
Som tingsrätten konstaterat ovan avseende tryckfrihetsförordningen, finns det ett begränsat utrymme att bedöma användandet av dessa saker som hets mot folkgrupp. Mot bakgrund av det sammanhang det har varit fråga om, en politisk demonstration arrangerad av NMR, anser tingsrätten inte att själva användandet av sakerna i sig utgör hets mot folkgrupp.
Tingsrätten dömer också ut åklagarens påstående om att den enhetliga klädseln skulle ge ett ”militärt intryck”. Domstolen konstaterar förvisso att sköldbärarna har mer enhetlig klädsel än övriga deltagare, men att dessa mer påminner om kravallutrustad polis än några militärer och att syftet med utrustningen uppenbart är att skydda demonstrationsdeltagare från polis, motdemonstranter och journalister som vill fota deltagarna.
”Tingsrätten anser att det sammantagna intrycket av demonstranterna i helhet, även med beaktande av sköldbärarnas utrustning och intryck, inte är militärt, och inte heller att det ger otvetydiga kopplingar till den nationalsocialistiska åsiktsriktningen under 1930- och 1940-talen i Tyskland. Agerandet på den här punkten, sedd för sig, är inte att bedöma som hets mot folkgrupp”, konstaterar man i domen.
Sköldbärarnas enhetliga klädsel under Göteborgsdemonstrationen är inte brottslig och påminner inte heller om en militär uniform, menar tingsrätten. Om något påminner utstyrseln om kravallpoliser, står det i domen. Foto: Nordfront.
Angående Tyrrunan menar tingsrätten att det förvisso är sant att den använts i någon mån av nationalsocialister under Tredje riket, men att ”haft en lång historia innan 1900-talet, och att den, enligt bilder som visats i målet, fortfarande används i helt andra sammanhang än vad det nu är fråga om.”
Göteborgs tingsrätt hänvisar också till JK:s avgörande om att Tyrrunan inte utgör hets mot folkgrupp på det sätt som åklagaren påstår.
Att fler än en person ropat ”Hell seger!” anser tingsrätten vara belagt. Men man menar samtidigt att det inte finns något som tyder på att någon av de åtalade gjort detta. Inte heller framstår det som något typ av koordinerat och inövat utrop, utan snarare ”rop som kommer spontant i samband med en upprörd och tumultartad situation i det som ovan bedömts som våldsamt upplopp”.
Fredrik Vejdelands tal
Åklagaren har hävdat att Fredrik Vejdeland i sitt tal har pekat ut ”dessa personer” – vars ansikten synts på plakat under demonstrationen med beteckningen ”förbrytare” – som ansvariga för folkförräderi och folkmord mot det nordiska folket på grund av massinvandringen och att detta skulle vara ”hets mot folkgrupp” eftersom vissa av personerna varit judar.
Men tingsrätten menar att det ”samlade intrycket av plakaten och de personer som pekas ut på plakaten är trots allt att det snarare är fråga om företrädare för det som skulle kunna kallas för etablissemanget i Sverige eller makthavare mer än företrädare för någon viss folkgrupp med anspelning på ras, etnisk eller religiös tillhörighet” och att ”politiker, tjänstemän och journalister inte är en skyddad folkgrupp enligt 16 kap 8 § brottsbalken”. Därmed underkänner man åklagarens påstående.
Fredrik Vejdeland under sitt tal i Göteborg, där han bland annat berättade om en återkommande dröm. Foto: Nordfront.
Åklagaren har också hävdat att Vejdelands uttalande om att förräderiet och förbrytelserna har sin grund i att de styrande har orkestrerat en massinvandring skulle vara hets mot folkgrupp. Men om detta skriver tingsrätten:
Det är tveksamt om Fredrik Vejdelands uttalanden är riktade mot en viss folkgrupp eller grupp av personer i den mening som straffstadgandet förutsätter. Han riktar, som framgått ovan, sina uttalanden mot de makthavare som han anser vara ansvariga för de missförhållanden han upplever i samhället, och återknyter till demonstrationens paroll som var ”revoltera mot förbrytarna”. Även om hans uttalanden skulle finnas vara riktad mot någon särskild grupp av personer så anser tingsrätten, med beaktande av de yttrandefrihetsrättsliga hänsyn som beskrivits ovan, att hans uttalanden inte når upp till en sådan nivå av missaktning som krävs för att de, sedda för sig, ska anses utgöra hets mot folkgrupp.
Påminde demonstrationen om 30-talets Tyskland?
I slutet av domen resonerar tingsrätten kring huruvida demonstrationens estetik är så lik 30- och 40-talets Tyskland att de som deltar i den gör sig skyldiga till hets mot folkgrupp i något typ av samförstånd.
Detta påstående håller tingsrätten inte med om:
Det samlade agerandet som nu är uppe till prövning ligger enligt tingsrättens mening långt ifrån de händelser som framgår av de tidigare avgörandena. Det är inte fråga om en uniformsliknande klädsel som har en otvetydig likhet med en klädsel som bars under 1930- och 1940-talen av nazister i Tyskland. Att en del av demonstranterna burit enhetliga jackor, att det burits flaggor och plakat skiljer sig enligt tingsrättens mening inte från andra politiska demonstrationer. Det är heller inte en demonstration med en paroll som i sig är ägnad att uppfattas som pro-nazistisk, och demonstranterna har inte heller i övrigt agerat på ett sätt som otvetydigt för tankarna till nazismen under 1930- och 1940-talen.
Därmed frikänns samtliga från hmf-åtalen.
Är Nordiska motståndsrörelsens åsikter brottsliga?
På flera ställen i domen framförs kritik mot åklagarens argumentation. Åklagaren har bland annat försökt hävda att Nordiska motståndsrörelsens politik i sig är brottslig, eftersom organisationen sägs förespråka ”rasöverlägsenhet”. Åklagaren vill därmed lägga detta till last för demonstrationsdeltagarna, att dessa visar sympati för dessa ”brottsliga” åsikter genom att delta i demonstrationen.
Om detta säger tingsrätten:
Som tingsrätten också konstaterat ovan är det inte straffbart att vara medlem i NMR, och det kan även tåla att konstateras att det inte är straffbart i sig att hysa de åsikter som NMR kan anses stå för. Som åtalet är utformat saknas anledning för tingsrätten att pröva om NMR:s åsikter som de kommer till uttryck i bl.a. partiprogram eller andra skrifter skulle kunna utgöra hets mot folkgrupp, utan tingsrätten har att pröva om agerandet på Fabriksgatan den 30 september 2017, så som det beskrivits i gärningsbeskrivningen, utgör hets mot folkgrupp.
Att anse att detta, att i det offentliga, ge uttryck för en tillhörighet med eller sympati för NMR, är straffbart som hets mot folkgrupp vore att utsträcka det kriminaliserade området för långt och framstår inte som förenligt med grundlags- och konventions- skyddade principer om åsikts- och föreningsfrihet.
Åtalade demonstrationsdeltagare utanför Göteborgs tingsrätt. Foto: Nordfront.
Även tanken om ett ”utvidgat medgärningsmannaskap” i sig förkastas. Åklagaren har exempelvis menat att Fredrik Vejdelands tal var hets mot folkgrupp, eftersom han kritiserade makten, och att de som lyssnade till talet var hans medgärningsmän. Men tingsrätten skriver att även om brott hade begåtts, räcker det inte med att bara befinna sig på platsen för att räknas som medgärningsman. Inte heller att man känner sympati för det påstådda brottet är i sig nog för att räknas som medgärningsman.
”Någon utredning om hur de enskilda tilltalade, utöver det att de varit deltagare i demonstrationen, ska anses ha främjat gärningen finns inte”, skriver man.
Åklagare Jonas ”Sleepy Joe” Martinsson gav ett trött och uppgivet intryck under rättegången. Tingsrättsdomen är dessutom full av kritik mot hans argumentation. Foto: Nordfront.
Åklagaren har vidare försökt lägga det faktum att Nordiska motståndsrörelsen ofta har koll på vad som är lagligt eller ej till last för demonstrationsdeltagarna. Till stöd använde han Säpo-analytikern Ahn-Za Hagström som vittnade om att medlemmar i Motståndsrörelsen ofta beställer ut förundersökningsprotokoll och domar för att anpassa verksamheten till rådande lagar och rättspraxis.
Detta resonemang ifrågasattes starkt av flera advokater, som menade att det inte kan anses som något negativt att hålla sig uppdaterad om vad som är lagligt eller ej. Snarare bör de anses som något positivt, vilket även tingsrätten instämmer i:
Sammanfattningsvis anser tingsrätten att utredningen i den här delen inte särskilt starkt talar för att medlemmar i eller sympatisörer med NMR generellt skulle förhålla sig likgiltiga till om brott begås, utan kan lika gärna tala för motsatsen, d.v.s. att i vart fall vissa av dem är angelägna om att i det offentliga hålla sig på rätt sida gränsen, något som vanligen ses som eftersträvansvärt.
Domstolen sågar Frivårdens rekommendation – nationalsocialister behöver inte låsas in
Som brukligt har frivården uttryckt att medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen inte är lämpliga för exempelvis samhällstjänst eller villkorlig dom, eftersom myndigheten på eget bevåg mer eller mindre har valt att klassa Motståndsrörelsen som en kriminell organisation.
Men tingsrätten väljer att gå emot frivårdens rekommendation i påföljdsfrågan, då man menar att den är alldeles för svepande:
Tingsrätten konstaterar i den delen att bedömningarna inte framstår som individualiserade, utan samma typ av bedömning görs avseende samtliga. Det har inte framgått att den enskildes närmare anknytning till NMR eller vikt makt-miljön utretts, och det framstår i viss utsträckning som om den åtalade gärningen i sig är underlaget för bedömningen. Inte heller har frivården närmare redovisat vilka risker för hot och våld det rör sig om. Det framstår inte som rimligt att en tilltalad till följd av att denne deltagit i en politisk demonstration för ett visst parti, endast av detta skäl ska dömas till en strängare påföljd än vad som annars hade blivit fallet. Tingsrätten anser därför att det inte föreligger något generellt hinder mot att döma en tilltalad till en frivårdspåföljd i kombination med en föreskrift om att utföra samhällstjänst.
Av de fem personer som döms för våldsamt upplopp får samtliga utom en person därmed två månaders villkorlig dom tillsammans med 75 timmar samhällstjänst. En av de fem får två månaders fängelse med tanke på att han är dömd för liknande brottslighet i närtid.
Simon Lindberg: ”Åklagarna borde avgå!”
Nordfront har talat med Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg, som kommenterar domen:
— Liksom vi sagt hela tiden var detta det svagaste åtal som någonsin drivits igenom. Att vi, sett ur ett rent juridiskt perspektiv, skulle frikännas kändes självklart – men, att rätten faktiskt skulle våga göra det är en helt annan sak. Åklagarparet borde avgå omgående.
Även Fredrik Vejdeland är nöjd med utfallet:
— Det var ett klart nederlag för systemet och en stor seger för oss. En fällande dom hade inneburit att systemet lyckats med att förbjuda bruket av en fornnordisk symbol, begränsa vår demonstrationsrätt och i förlängningen implicit förbjuda nationalsocialism. Nu kommer detta säkert att överklagas men jag känner att vi redan har en stor fördel när vi nu friats av den instans som i princip alltid fäller oss. Hell s****!
Vejdelands tillförsikt inför en eventuell prövning i högre instans delas också av exempelvis yttrandefrihetsexperten Nils Funcke och Aftonbladets rättskrönikör Oisín Cantwell, som menar att domen var välmotiverad och en fingervisning i hur även de högre instanserna kommer att resonera i ärendet.
En besviken åklagare Martinsson har inte ännu bestämt huruvida han ska överklaga, men menar att det är ”sannolikt”.
Stöd Nordfront och Nordisk Radios yttrandefrihetsvänliga verksamhet. Swisha till: 0700749652
Källa:
Göteborgs tingsrätt: B 3046-18
Hoppa till huvudinnehåll
