Åsa Linderborg attackerar romantiseringen av gangsterrap

SKRÄPKULTUR. Åsa Linderborg förklarar för P1 att invandrade gangsters inte har något gemensamt med den svenska arbetarklassens ofta hårda levnadsförhållanden.

Aftonbladets förre kulturchef Åsa Linderborg publicerade idag en kulturkrönika som hårt attackerar romantiseringen av gangsterrap. Linderborg tar avstamp i debatten om ”artisten” och brottslingen Yasin som utsågs till Årets artist av P3 tidigare i år. Mer specifikt är det ett samtal i P1, där man lyfter frågan ifall gangsterrap är ”den nya arbetarlitteraturen”, som Linderborg inledningsvis reagerar på med följande mycket hårda ord:

Äh, skjut mig i huvudet.

Arbetarlitteratur handlar om arbete. Om pliktkänsla, yrkesstolthet och skötsamhetsideal. Att man är smärtsamt medveten om sin plats i produktionen och därmed också om sin plats i samhället.

Gangsterrap handlar om dem som försörjer sig på annat: knark, rån, indrivning och bedrägeri.

Att kalla gansterrap för arbetarlitteratur är ett hån mot alla som går till jobbet eller som kämpar för att få ett. Sjukast av allt, är att de som annars nedvärderar klass, anser att just det här är arbetarlitteratur.

Linderborg skriver sedan att hon tycker att Yasins musik är kass men vågar inte gå så långt att säga att det var fel att han tilldelades priser av P3. Att hans musik är dålig är bara Linderborgs personliga åsikt och hon vill inte sätta sig till doms över de som tycker att den är bra och säga att de har fel. Det Linderborg istället attackerar är vad hon menar är ett hyckleri i hur man förhåller sig till offentliga personers kriminalitet:

I stort sett samma skribentkluster som försvarar Yasin, utifrån principen att man ska skilja mellan konst och liv, förbannar SVT för att de visat en dokumentär om Soran Ismail. De säger att Soran inte har ”processat färdigt” vad han gjort sig skyldig till, att det är provocerande att han nu vill ta sig tillbaka som ståuppare. Samma krav på process och insikt slipper Yasin.

Förklaringen Linderborg kommer fram till är att skillnaden är att Ismail är en del av etablissemanget och därför döms han av det, medan Yasin lever i en annan värld som inte påverkar etablissemanget. ”Gangsterrapparna bor och verkar i en annan värld”, skriver Linderborg.

Avslutningsvis erkänner Linderborg att hon själv delvis faller offer för detta och gillar TV-serien ”Snabba cash”:

Det är sex avsnitt människosafari rätt ut i den okända förorten. De låga förväntningarnas rasism kittlar rädslan för de hotfulla horderna. Språkligt innovativa karaktärer får oss att skratta. Vi lägger till uttryck i vårt stelopererade, politiskt korrekta ordförråd, machofraser vi bara vågar yppa mellan skål och vägg.

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
2 Kommentarer
Äldst
Senaste Mest röstad
Inline Feedbacks
View all comments