I dagens Sverige är det inte svårt att bli misstänkliggjord för att vara rasist, främlingsfientlig eller något annat tillmäle systemet instiftat för att försöka svartmåla individer och organisationer. Det är intressant och skrämmande att se hur de systemtrogna försöker misstänkliggöra alla som inte gör tillräckligt i deras ögon, för att förverkliga det mångkulturella samhället. Denna gång är det Povel Ramel som får sin släng av sleven.
På Aftonbladet debatt publicerades den 16 april en artikel skriven av Michael Alonzo, Somar Al Naher och Björn Andersson, samtliga engagerade i Ungdomsförbundet för mångfald, där man försöker misstänkliggöra den folkkäre artisten Povel Ramel. Vad Michael Alonzo, 45, gör i Ungdomsförbundet för mångfald kan vi fråga oss. Svenskhataren Alonzo har en lång karriär i antinationella ungdomsförbund bakom sig.
Det trojkan Alonzo, Al Naher och Andersson irriterar sig över i sin artikel är följande: Povel Ramel ger varje ut ett stipendium, karamellodiktstipendiet som det kallas, till olika artister för framstående musikgärningar eller för att de förnyat det svenska språket. Nu har trojkan i brist på annat suttit sig ner och gått igenom vilka artister som varje år mottagit stipendiet sedan det instiftades 1985. Ve och fasa utropar svenskhataren Alonzo, fattar penna och skriver: ”Sedan priset började delas ut har det inte någon enda gång gått till en invandrad svensk eller till någon med lite mörkare hy.” För att sedan fortsätta litet syrligt, ”vad det beror på vet vi inte”, i ett tydligt syfte att väcka misstankar om rasism eller främlingsfientlighet.
Att ens insinuera att Povel skulle vara rasist är ju befängt, även om vi inte hållit eventuella rasistiska åsikter mot honom. Men nu är inte Povel Ramel rasist och troligtvis har han inte några problem med mångkultur. Även om man kan önska det. Det har bara fallit sig så att han inte givit sitt stipendium till någon främling, men det är ju skäl nog att ta upp det i Aftonbladet bara för att få visa upp sig litet, eller hur svenskhatare Alonzo? Och det skulle ju inte förvåna oss, om Povel nästa gång råkar välja en främling som vinnare.
Trojkan med svenskhataren Alonzo i spetsen funderar även litet kring varför ingen främling fått priset. De menar att det inte kan ”bero på att det inte finns mörkhyade eller invandrade artister som gjort framstående musikgärningar, eller för att inte tala om att man inte skulle ha förnyat det svenska språket. Men jo, så kan det verkligen vara för om sanningen skall fram så har inte en enda främling, på något sätt, gjort någon framstående musikgärning eller förnyat det svenska språket. Så det kan ju vara så enkelt, att Povel Ramel har bra musiksmak.
Fotnot: I artikeln använder vi konsekvent tillmälet ”svenskhatare” på Michael Alonzo. Eftersom trojkan av någon anledning påpekar att Povel Ramel har en grevetitel i sin artikel (antagligen eftersom man vill fjärma honom från det stora folklagret) använder vi svenskhatare på Alonzo. Detta har han förtjänat med råge genom åren, speciellt med grova uttalanden gentemot det svenska folket.
Hoppa till huvudinnehåll
