Ändring av presstödet – nationella medier portas

MEDIA. I en utredning kring den nuvarande utformningen av presstödet har man kommit fram till att reglerna måste ändras för att låta fler aktörer ta del av det ekonomiska bidraget. Bland annat föreslås att gratistidningar och digitala medier får tillgång till stödet.

presstod

Under dagen mottog kulturministern Alice Bah Kuhnke ett förslag kring ett förnyande av presstödet författad av utredaren Anette Novak. Enligt förslaget ska presstödet utformas som så att det kan gå till fler aktörer på marknaden. En stor förändring är att presstödet ska kunna utnyttjas av gratistidningar där 60 procent av innehållet är nyheter, varav 20 procent är egenproducerat. Tidigare fanns det ett krav på att upplagan skulle vara betald för att stödet skulle utgå.

— Det ökar möjligheterna för oss och det är det vi har väntat på – att få större möjligheter att förstärka den lokala journalistiken, säger Per-Ola Olofsson, vd vid Svenska civildatalogerna.

Vidare väljer Novak även att föreslå att så kallade nationella minoriteter, där bland annat samerna ingår, ska få det lättare än andra att skaffa presstöd till sina medier. Även nystartade medier ska få det lättare att ansöka om presstöd.

— Jättebra för Norrbotten eftersom vi har en del minoritetsspråk i länet. Kan man få nyheter på sitt eget språk så är väl det jättebra, säger NSD:s chefredaktör Kalle Sandhammar.

Nationella medier utesluts
Samtidigt som det ska bli lättare för mindre aktörer att få presstöd portas svenskvänliga medier från att ansöka. Detta genom att man kommer att kräva ”kvalitet och inre mångfald” samt att floskler som ”respekt för alla människors lika värde” ska efterlevas.

— Staten är garant för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Men staten ska inte spendera gemensamma pengar på medier som inte visar respekt för människors lika värde, säger Novak.

Enligt Novak kommer uteslutandet av vissa medier, som har den inhemska befolkningens bästa för sina ögon, inte att påverka yttrandefriheten.

— Jag kommer att få frågan om det villkoret skadar yttrandefriheten. Svaret är nej, fortsätter hon.

Ska jaga ”desinformatörer”
Vidare menar utredaren att medielandskapet numera är fyllt av desinformation. Troligtvis åsyftas alternativa medier som ofta ger andra infallsvinklar på samhällsproblem och presenterar information från andra kanaler än gammelmedia.

— Det är en kraftig ökning av falska dokument och andra falsarium som medborgarna har svårt att försvara sig mot. Här är vårt förslag att vi samordnar myndigheternas insatser på området för att skapa ett starkt medialt civilförsvar, säger Anette Novak.

Vidare vill man även se skärpta straff för de som på något sätt vågar kritisera gammelmedias journalister eller andra ”som arbetar i demokratins tjänst”.

— Det är ett eskalerande hot mot journalister. Att vi ska prioritera olika typer av brott, skärper straffen för hot mot journalister och andra människor som arbetar i demokratins tjänst, fortsätter Novak.

Nytt statligt media
Anette Novak föreslår även att ett nytt statligt finansierat media tar form som istället för att konkurrera med det befintliga ska verka i andra kanaler dit dagens gammelmedia inte når.

Nu ska förslaget gå på remiss för att sedan avhandlas i riksdagen, men planen är att det nya presstödet ska börja gälla från och med den första januari 2018.

Källa:
Gratistidningar kan få presstöd
Nytt mediestöd kräver mångfald
Så blir det nya mediestödet

Dela artikeln på sociala medier:

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om