Dagens datum 26 augusti: Denna dag år 1944 vedergällde tyska civila i Rüsselsheim de som dödats av de allierades terrorbombningar.

russelsheim_frams

Under andra världskriget hade den brittiske premiärministern Winston Churchill tagit beslutet att Royal Airforce skulle bomba specifikt civila mål i syfte att skada den tyska moralen. Denna policy ledde till en mängd terrorbombningar mot tyska städer såsom i Hamburg, Köln och Dresden. Knappast någon tysk stad klarade sig undan de allierade terrorbombningarna som även utfördes av bland andra amerikanarna. Terrorbombningarna fick dock motsatt effekt – de tyska arbetarna vände sig inte mot Hitler utan direkt mot dem som utförde bombningarna.

Natten till den 26 augusti – britterna bombade alltid på natten – ägde ett sådant bombangrepp rum mot Rüsselsheim. En massiv brittisk-kanadensisk bombattack riktad dels mot stadens Opel-fabrik, dels mot resterande delar av staden, dödade minst hundratals civila och orsakade stor förödelse.  En av de kanadensiska piloterna skrev följande i sin dagbok:

”Vi flög mellan Mannheim och Karlsruhe på vägen in och det var ganska livligt – också vid målet. Mängder med luftvärnseld och flera hundra strålkastare. En av de våra blev träffad direkt av luftvärn på vägen in – en enorm explosion – och ett jaktplan fick en annan strax norr om målet. Det var 17 nedskjutna sammanlagt – vi förlorade Alldridge.”

Attacken ödelade hälften av Rüsselsheims bostäder och brittiska flygare rapporterade att elden fortfarande var synlig på ett avstånd av ”100 miles” (motsvarande närmare 17 svenska mil).

Russelheim1

Men det är inte terrorbombningen och dess hundratals civila dödsoffer som i historieböckerna kallas för ”Massakern i Rüsselsheim”. Denna handlar istället om när de terrorbombade civila tyskarna i staden tappade fattningen och vedergällde sina döda.

Russelheim3

Några dagar tidigare hade amerikanskt flyg bombat en flygbas i Hannover. Ett av bombplanen hade skjutits ner av tyskt luftvärn och de nio besättningsmännen hade tvingats överge planet med fallskärm. På marken tillfångatogs de av tyska soldater. Värt att nämna är att fångarna behandlades ytterst korrekt av de tyska soldaterna som tillfångatog dem. En av fångarna var skadad och fördes till sjukhus, opererades och fick stanna kvar där tills han var frisk nog att transporteras vidare till ett fångläger.

De åtta återstående krigsfångarna transporteras med ett tåg som skulle till ett fångläger i Frankfurt. Vid varje stopp längs vägen samlades tyska civila som spottade mot de fönsterrutor där amerikanarna satt och ropade i ilska ”terrorflygare!”. När amerikanarna skulle passera Rüsselsheim visade det sig att de inte kunde transporteras mer den vägen eftersom britternas bombangrepp även hade förstört järnvägen genom staden. Fångarna och deras vakter hade inget annat val än att gå till fots genom staden för att i andra änden av staden ta nästa tåg.

När man passerade genom staden brann den fortfarande och stank av död. En mängd människor var på grund av de allierades bombningar fortfarande instängda i staden eftersom vägarna var blockerade av rasmassor och järnvägen utslagen. Under ledning av Josef Hartgen, ortgruppsledare i NSDAP, mobiliserades invånarna i ett stort släckningsarbete. När de åtta amerikanska fångarna, som leddes av två eller tre tyska soldater, passerade centrum blev de snart uppmärksammade av de upprivna lokalinvånarna.

Blinda av raseri och i tron att de flygare som lägligt nog passerade var ansvariga för nattens terrorbombningar förvandlades ett hundratal av invånarna till en lynchmobb. En kvinna, Katerine Reinherdt, ropade: ”Där är terrorflygarna!” Hemmafruar och arbetare angrep amerikanarna med mjölkkannor, hammare och spillror från de bomber som hade släppts över staden. Tre Opel-arbetare anlände med järnrör som de använde för att misshandla amerikanarna. När flygarna låg på marken anlände en pistolbeväpnad Josef Hartgen. Han radade upp fyra av dem som han avrättade på plats.

De soldater som transporterade krigsfångarna hade ingen möjlighet att motstå den rasande civilbefolkningen. Endast när ett flyglarm började ljuda skingrades lynchmobben. De två flygare som överlevde lyckades fly under tumultet. De greps några dagar senare och hamnade i tyskt fångläger där de stannade till krigsslutet.

Russelsheim_Memorial

Efter att amerikanarna ockuperat Rüsselsheim 1945 åtalades 11 inblandade personer för krigsbrott. Sex av dem, däribland Josef Hartgen, dömdes till döden och avrättades. Detta var en av de första krigsbrottsrättegångarna efter andra världskrigets slut. 2004 uppförde staden ett minnesmonument för de sex offren i ”Massakern i Rüsselsheim”. Men de hundratals Rüsselsheimsbor som samma dygn massakrerades i den brittiska bombattacken har ännu inte fått något minnesmonument.

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-08-26.


  • Publicerad:
    2018-08-26 00:30