KOMMENTAR. Marita Andersson kommenterar här en Expressenkrönika signerad Alex Schulman, där han med hjälp av ohederlig retorik och rena lögner försöker vrida på sanningen – till oigenkännlighet.

Alex Schulmans krönika. Skärmbild: expressen.se.

Mycket dumt har man läst i sina dagar, men en krönika, signerad Alex Schulman, tar nog nästan priset. Den är så osmakligt ohederlig att jag har svårt att förstå hur någon överhuvudtaget skulle kunna ta den på allvar.

Från sin position som kolumnist på judiskägda Expressen raljerar han flagrant över den sjuka utveckling vi ser i Sverige idag. Och mina intryck landar strax i funderingar kring om han verkligen är så här ondskefull på riktigt – eller om han bara är korkad.

Jag har såklart en egen, väl underbyggd åsikt i frågan, men oavsett hur det ser ut med den saken så borde hans publik verkligen dra öronen åt sig här och fundera över vad det är han egentligen vill säga. Schulman, med adress på fina Östermalm i Stockholm och en hedersplats som ett av PK-elitens främsta språkrör, avslöjar nämligen i denna text hur långt ifrån verkligheten han befinner sig.

Upprinnelsen till texten är den så kallade moskéskjutningen på Nya Zeeland. Schulman upprörs över att Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindbergvägrat ta avstånd från händelsen”, utan att resonera kring varför en laglig, opinionsbildande organisation på andra sidan jordklotet – som inte hade någonting med detta att göra – ska behöva göra just det. Den som läser Lindbergs uttalande kring detta förstår också hur utstuderat Schulman försöker vrida på sanningen – till oigenkännlighet.

LÄS MER: Tankar om moskéskjutningarna i Nya Zeeland och eventuella paralleller till nordisk kamp

Schulman rasar vidare på det inslagna spåret. I ett taffligt försök att avhumanisera politiska dissidenter så beskriver han nationalsocialismen som en ”mördarideologi” och dess förespråkare som personer som, i den så kallade demokrati, som han säger sig avguda – inte alls ska få komma till tals.

Som vanligt, enligt den ”rätta värdegrunden”, är alltså alla människor lika mycket värda, men några är mer lika mycket värda än andra, och uppenbarligen är vissa ingenting lika mycket värda.

Komedin fortsätter:

”…men den som är uppmärksam kan uppfatta små, små tecken på att det finns saker som står allvarligt fel till i det här landet”, skriver han och blottar härmed sin egen rädsla för att folket nu börjat vakna upp.

Han raljerar kring varför det överhuvudtaget skulle vara intressant att kartlägga sexualbrottslingars härkomst och ljuger så det knakar när han låter insinuera att inga människor i Sverige blir lagförda, efter att ha uttryckt invandringskritiska åsikter offentligt.

Ja, herr Schulman. Vi är många som under en mycket lång tid har känt att någonting står allvarligt fel till i det här landet. Jag är själv en kvinna som gick med i Nordiska motståndsrörelsen för snart två år sedan. Det var inte för att jag helt plötsligt kände för att bli en del av en mördarideologi och gå ut och okynnestrakassera lite folk på fritiden. Det var för att jag, trots den mediabild som du och dina jämlikar har försökt skapa om dessa kämpar, valde att våga bilda mig en egen uppfattning om det sista hopp som nu finns för vårt folk. Och hör och häpna; min magkänsla visade sig ha rätt.

Och om du är villig att lägga örat mot marken och lyssna till vad verkliga fotsteg kan avslöja så kommer du att få höra fler berättelser. Kanske den om de svenska barn som tvingas gå i en skola där de inte känner sig trygga, där en våldtäkt på en toalett tystas ner för att den skulle kunna svärta ner ”värdegrunden”, där elever berättar om hur de känner sig tvingade att lära sig arabiska för att kunna tillgodogöra sig all undervisning, där elever misshandlas av rasfrämlingar, men behandlas som förbrytare av skolledningen när de försöker försvara sig.

Kanske även den om läraren som berättar om hur IS öppet rekryterar anhängare under SFI-undervisningen, den om pensionärsparet som blivit brutalt rånade och misshandlade i sitt egna hem, den om hur illegala invandrare utnyttjar vårt välfärdssystem till max, eller för all del; den om kvinnan som blivit dömd till fängelse för att ha vågat ifrågasätta en så kallad sanning som, likt alla andra sanningar, borde tåla granskningar.

Detta är ett fåtal exempel på historier jag har fått ta del av under min tid som skribent för Nordfront. Och min agenda är enkel. Jag tar del av berättelser hämtade rakt ur verkligheten. Jag tar del av fakta och ger en röst åt dem som ingen kontrollerad media vill ta i med tång, för det är nämligen så vi jobbar här – med sanningen som vapen.

Och jag kan garantera dig att oavsett hur många exempel du lyckas gräva fram, på det du kallar för främlingsfientlighet, så finns tusenfalt många fler exempel på den utstuderade ondska som vårt eget folk utsätts för just nu.

Jag avslutar denna text med ett utdrag ur en av mina artiklar som handlar om den modiga ”förintelseförnekaren” Monika Schaefer:

På frågan om varifrån hon får sin drivkraft och positiva energi svarar Monika att det faller sig naturligt när man har med sanning och kärlek att göra. Motsatsen är lögnerna och hatet, vilka inte har någon egen energi alls, utan bara parasiterar på det goda.


  • Publicerad:
    2019-04-09 09:55