ANTIFASCISM. Umeås vänsteraktivister hörsammade under tisdagen kallet från sina nyliberala herrar på lokaltidningarnas redaktioner och ”kraftsamlade” mot den växande nationalsocialismen i staden. Dennis Edlund var på plats å Nordfronts vägnar och dokumenterade resultatet.

Ny dag och ny demonstration mot den växande ”fascismen” i Umeå. Nordfront var såklart på plats för att kolla vad allt ståhej handlade om.

Denna demonstration anordnades av Revolutionär Kommunistisk Ungdom (RKU), som på förhand även sträckte ut kvistar till ”övriga socialister” – inga andra verkade dock nappa. På frågan om nationella socialister var välkomna fick vi inget svar.

LÄS OCKSÅ: Journalister portades från ”kippavandring”

Evenemanget inleddes på utsatt tid med en ensam, förvirrad rasfrämling som sade sig ha kommit för att demonstrera emot de onda ”fascisterna”, som enligt honom innefattade alltifrån Adolf Hitler till Islamiska staten (IS). Det tog dock ett tag för förstärkningen att anlända och när den äntligen kom kunde de modiga kommunisterna stoltsera med hela fem flaggor och runt 25 demonstrationsdeltagare (själva påstod de att de var runt 50 personer, men efter en räkning kunde vi konstatera att antalet inte översteg 25), samtliga ovårdade och sjaskigt klädda i vanlig ordning.

Runt 18.20 var de fulltaliga och redo att i maklig och oerhört varierande takt vandra iväg, 20 minuter sena med andra ord. Disciplin och ordning har aldrig varit deras starka sida, vilket de flesta av Nordfronts läsare nog är mycket väl medvetna om.

”Aldrig mer fascism”, ansåg ett 20-tal rödingar i ungefär en kvart.

Nordfronts utsända betraktade tåget från några olika håll och vi alla slogs av hur risiga de såg ut och hur de verkligen inte kunde hålla sig i ett sammanhållet led. De gick i två klungor med lite folk utspridda däremellan. Tåget gav inte direkt någon demonstrationskänsla utan snarare den av ett kompisgäng på väg till krogen.

Väl framme på Renmarkstorget där tal skulle hållas tog dem god tid på sig att göra sig i ordning, diskutera och ställa upp sig på ett sätt de nog uppfattade som en styrkedemonstration.

När talen väl skulle börja placerade vi oss i folkmassan för att höra vad som sades, något vi däremot knappt gjorde. Arrangemanget höll en något förväntat bristande kvalité, vilket gjorde att det knappt gick att höra vad de sa trots att vi rörde oss både nära och långt bort ifrån talarna.

LÄS OCKSÅ: Utstött vänsterman försökte kraftsamla mot Motståndsrörelsen

Fredrik ”Wilke” Wilcek och Ludvig Eriksson från RKU var två av talarna som, av det som hördes, spydde ur sig floskler om konspirationsteorier, ”nazism” och Daesh (IS). De två sistnämnda kopplades ihop som om de skulle vara två sidor av samma mynt. Den tredje talaren lyckades vi inte identifiera och det dåliga ljudet förhindrade även att vi skulle kunna uppfatta namnet.

Fredrik Wilcek, som uppenbarligen identifierar sig som både ”revolutionär”, kommunist och ”ungdom”, höll tal inför Nordfronts utsända samt ett drygt 20-tal nervösa åhörare.

Ett roligt påstående som Fredrik Wilcek kom med var att Afrika hade kunnat vara ”en strålande kontinent” om den inte hade blivit så hårt ansatt av ”västerländsk fascism”. Några källor för detta påstående presenterades inte och Fredrik verkar inte heller ha koll på den enorma spridning som kommunismen har haft på den afrikanska kontinenten.

I övrigt manade talen mycket till rakryggad kamp mot ”fascismen” och att man måste ”hålla varandra om ryggen” och ”vara kompromisslösa”. Ironin över att ingen vågade ifrågasätta eller ens titta oss i ögonen när vi var där föreföll att gå dem rakt över huvudet. Men nog kan jag förstå deras rädsla, de var ju trots allt bara 25 personer mot oss tre nationalsocialister.

En annan ”revolutionär ungdom” som höll ett brandtal mot fascism: RKU:aren Ludvig Eriksson.

Allmänheten visade dessutom föga intresse och bortsett från folk som bara snabbt gick förbi så var den enda reaktionen någon av oss kunde märka ett gäng med unga grabbar som var märkbart irriterade över kommunisternas floskler och hatfulla retorik.

Trots att kommunisterna på förhand hade påstått att evenemanget skulle pågå i tre timmar höll de bara ut i ungefär en kvart, vilket alltså innefattade tre talare. Om det var vi som gjorde dem så nervösa att de avslutade i förtid låter jag vara osagt, men något som står helt klart är att våran närvaro gjorde dem märkbart besvärade.

Röd ”kraftsamling” på Renmarkstorget. Till och med stadens judar lyckades samla betydligt fler, om än med hjälp av lite fake news.

Allt som allt var det en mycket underhållande dag och trots deras prat om väpnad konflikt emot oss så upplevdes stämningen aldrig som hotfull, utan snarare tvärtom: Deras respekt för oss var väldigt påtaglig och stundtals väldigt pinsam när de inte ens vågade möta våra blickar, något som bara blev mycket pinsammare när man väger in det faktum att en tredjedel av oss var av kvinnligt kön.

LÄS OCKSÅ: Judar i Umeå slår rekord i fake news

En partikamrat sa en sak som jag tycker passar perfekt in här: ”Det är som om att de målar fan på vägen och sen blir förskräckta av den fan de målat”.

Marginaliserade var det ord som direkt kom till en av oss och jag är mycket benägen att hålla med. Taktiken vi i Näste 6 har kört på, att visa oss orädda för omvärldens dömande blickar, verkar onekligen ha burit frukt.

/Dennis Edlund

  • Publicerad:
    2017-05-10 22:49