Äldreboende i Stockholm anklagas för aktiv dödshjälp

CORONAKRISEN. Thomas fann sin pappa förvägrad sin normala medicinering, neddrogad och satt på andningshämmande medicinering. Efter att sonen krävt att kurerande medicinering åter skulle sättas in tillfrisknade fadern helt.

Äldrevård. Genrebild.

81-årige Jan Andersson, som bor på Ärlingshem äldreboende i Märsta, tros ha smittats av covid-19 vid ett sjukhusbesök i slutet av mars.

Han insjuknade kort tid därefter och blev snabbt sämre. En läkare meddelade i telefon till äldreboendets sjuksköterska – utan att ha träffat Jan och utan att ha kontaktat hans anhöriga – att palliativ vård med morfin skulle sättas in.

Den 7 april kontaktade Jans son Thomas Andersson äldreboendet och bad att hans pappa skulle få dropp med vätska och näring. Personalen förklarade då att detta inte var aktuellt och uppmanade istället sonen att infinna sig hos fadern för ett sista farväl.

— Pappa var alldeles borta av morfin. Det var först när jag kontaktat media och alla ansvariga som pappa istället sattes på dropp och fick sina vanliga mediciner, som blodförtunnande, genom injektion. Ganska omgående repade han sig och i dag är han frisk, berättar Thomas.

Vid sonens besök hade Jan varken tillgång till syrgas eller saturationsmätare (som mäter syresättningen i blodet).

— Det hade troligtvis påskyndat tillfrisknandet ännu mer. Att inte ge basal understödjande behandling för äldre som drabbas hårt av corona – men istället morfin – det är klart att de dör då. Personligen tycker jag att det är aktiv dödshjälp. Hade det inte varit för oss anhöriga hade de tagit livet av farsan.

Nordfront har tidigare beskrivit hur vården av äldre som insjuknat i Covid-19 bedrivs i Sverige.

I en artikel i DN hävdas nu att läkare som regel, utan att ens ha träffat patienten, fattar beslut om att ställa in såväl kurerande som livsuppehållande behandling.

Dessa ersätts då av en palliativ behandling, vilken förutom att verka allmänt försvagande, ofta även direkt försämrar tillståndet hos patienten, till exempel genom att försämra andningsfunktionen.

Medan en namnkunnig läkare och forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset, som vid intervjun kräver att få vara anonym, benämner det slentrianmässiga utdelandet av en ”palliativ coctail” för en ”täckmantel för dödshjälp”, kallar geriatrikprofessorn vid Umeå Universitet Yngve Gustavson förfarandet för ”aktiv dödshjälp, för att inte säga något värre”.

Christoffer Bernsköld, enhetschef vid Regions Stockholms hälso- och sjukvårdsförvaltning, svarar så här på frågan om under vilka omständigheter kurativ och livsuppehållande vård ska ersättas med palliativ:

— Jag är inte läkare själv. Men om man fattar beslut om att nu finns det inget med medicinskt att göra, då fattar man beslut om att ge de palliativa läkemedel som finns för att dämpa smärta, skräck och ångest och få ett värdigt avslut på livet. Jag känner mig trygg med att de läkare och sjuksköterskor som jobbar med palliativ vård har väldigt god och hög kompetens i Stockholm.

Det är Socialstyrelsens uppgift att ge riktlinjer om behandlingsbegränsningar i vad som på goda grunder antas vara livets slutskede.

— Beslut om att gå över från behandlande till palliativ målsättning ska om möjligt tas innan det blir kritiskt. Det ska vara två läkare som fattar beslutet tillsammans, det ska vara någon som känner patienten, och det ska dokumenteras och kommuniceras till patient och anhöriga, säger Thomas Lindén, avdelningschef vid kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård vid Socialstyrelsen.

Det privata vårdföretaget Familjeläkarna i Saltsjöbaden ansvarar för sjukvården på Jan Andersson boende. De avböjer såväl att i någon form kommentera enskilda fall som att ställa upp på en intervju.

Geriatrikprofessorn Yngve Gustafson påpekar att många gamla kan leva fem år eller mer efter att ha flyttat in på ett äldreboende.

— Att bo på ett äldreboende är inte en diagnos. Det i sig kan aldrig vara ett medicinskt underlag för att avgöra om man ska leva eller dö. En läkare kan via telefon ordinera palliativ behandling. Det är en kränkning, en diskriminering och ett lagbrott att inte göra en medicinsk bedömning av vad som är bäst för den enskilda patienten.

Gustafson betonar att en grundbehandling med näringsdropp, blodproppsförebyggande läkemedel, syrgas tillika behandling av sekundära bakteriella lunginflammationer med antibiotika därtill bevisligen hjälper äldre. På äldreboenden finns emellertid nuförtiden inte kompetens att tilldela syrgas eller dropp nattetid, menar han.

— Att istället rutinmässigt ge äldre med lunginfektion morfin och midazolam, som är andningshämmande, är aktiv dödshjälp, för att inte säga något värre, kommenterar han.

Läkaren, som ovan kräver att få vara anonym, är skeptiskt till den utbredda användningen av standardblandningen morfin, haldol och midazolam, som socialstyrelsen rekommenderar för palliativ vård.

— Många covid-19 patienter behandlas på det här viset. Det här brukar användas för patienter med terminal cancer som har kort tid kvar i livet. Men när det används på patienter med syrebrist påskyndar det absolut döden för dem. Eftersom det råder besöksförbud vet ofta anhöriga inget. Etiska aspekter diskuteras inte, men jag anser att det här är olagligt, och att en del av dessa patienter hade kunnat klara sig om de istället givits syrgasbehandling.

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Subscribe
Meddela om
0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments