Svartas kriminalitet kan avgöra presidentvalet i USA – kanske för sista gången

USA. Den viktiga vågmästarstaten Florida förbjuder människor med kriminell historik från att rösta, något som kan komma att gynna republikanernas Donald Trump. Men ifall Hillary Clinton vinner presidentvalet är det inte säkert att en sådan fördel hjälper en kandidat som Trump i framtiden.

black-power-gang1

Hillary Clintons och demokraternas väljarbas.

Presidentvalet i USA den åttonde november närmar sig som bekant med stormsteg. Efter att demokraternas Hillary Clinton länge haft en stor ledning över republikanernas Donald Trump har Trump på sistone närmat sig, och leder till och med enligt vissa mätningar. Valsystemet i USA är dock inte uppbyggt som så att den kandidat som får flest antal röster vinner valet. I stället handlar det om att vinna flest elektorer från USA:s femtio delstater, som sinsemellan beroende på folkmängd har olika antal elektorer i potten.

I den viktiga och folkrika vågmästarstaten Florida, där 29 elektorer står på spel, är det i praktiken dött lopp mellan de två kandidaterna. En faktor som kan tippa över vågskålen till Trumps fördel är att Florida är en av de stater som har hårdast lagar mot kriminellas möjligheter att rösta. Där hindras nämligen inte bara fångar som sitter i fängelse från att rösta, utan även många som redan avtjänat sina straff.

Floridas lagar som hindrar dömda brottslingar kan gynna Trump i valet.

Floridas lagar som hindrar dömda brottslingar från att rösta kan gynna Trump i valet.

På dessa grunder stoppas till exempel hela 21 procent av Floridas svarta befolkning från att gå till valurnorna den åttonde november. Eftersom svarta alltsedan 60-talet nästan enhetligt röstat på den demokratiska kandidaten, och eftersom kampen mellan Trump och Clinton i Florida är väldigt jämn, kan alltså detta vara helt avgörande för vem som tar hem Floridas 29 elektorer och därmed också kanske hela presidentvalet.

Som exempel på hur jämna val kan komma att påverkas av regler som dessa kan tas att det i presidentvalet år 2000 mellan Al Gore och George W. Bush endast skilde 537 röster mellan kandidaterna i Florida. Efter en utdragen omröstning deklarerades Bush som segrare i delstaten, vilket också gav honom en biljett till Vita huset. I det valet var antalet dömda som avtjänat sina straff men som inte fick rösta 600 000. Blir marginalen lika liten och till Trumps fördel i år kan han ha Floridas strikta regler att tacka för en eventuell seger.

bush

George W. Bush hade förmodligen förlorat presidentvalet år 2000 om det inte vore för Floridas röstningslagar.

Sett till hela USA är det 6,1 miljoner människor som inte får rösta på grund av att de hamnat i klammeri med rättvisan. Över hälften av dessa har redan avtjänat sina straff. På detta vis utesluts sammantaget 2,5 procent av amerikanerna från den så kallade demokratiska processen. Vad gäller de svarta väljarna ligger siffran på hela 7,4 procent.

Statistiken om antalet amerikaner som på grund av kriminell historik inte får rösta kommer från The Sentecing Project. Det är en icke-vinstdriven organisation som säger sig arbeta mot bland annat ”rasistiska orättvisor” i USA:s rättssystem, för lägre straff och större möjligheter för kriminella att få rösta.

The Sentencing Project medger själva i en rapport att deras kamp för att försvåra för invandringskritiska politiker att vinna val, genom att tillåta till exempel kriminella svarta och latinamerikaner att rösta, stöds av den judiska miljardären George Soros och hans stiftelse Open Society Foundations.

George Soros.

Juden George Soros vill att kriminella ska kunna få rösta i USA.

Ett demografiskt krig
Det är inte bara svarta som är överrepresenterade bland invånare som förlorat sin rätt att rösta på grund av att de är dömda för allvarliga brott. Även latinamerikanerna, som också tenderar att rösta på den demokratiska kandidaten, har detta problem.

Dessa herrar hade förmodligen röstat på Clinton - ifall lagen tillät dem.

Dessa herrar hade förmodligen röstat på Clinton – ifall lagen tillät dem.

Latinamerikanerna är dock den snabbast växande minoritetsgruppen i USA och i årets presidentval finns det 27,3 miljoner röstberättigade latinamerikaner vilket representerar ungefär 12 procent av alla röstberättigade i landet. Det är fyra miljoner fler röstberättigade latinamerikaner än vid förra presidentvalet 2012.

Ifall Clinton vinner valet har hon också utlyst att hon tänker skänka ”amnesti” till alla illegala invandrare i USA, varav de flesta är just latinamerikaner. Man uppskattar att det idag befinner sig drygt 11 miljoner sådana i landet som med Clinton som president skulle dessa på så sätt få rösträtt. Även om alla dessa inte har åldern inne för att rösta ännu blir det ytterligare en stark tillväxt för den demokratiska väljarbasen.

Latinamerikaner som illegalt tar sig in i USA kan komma att få rösträtt ifall Clinton blir president.

Latinamerikaner som illegalt tar sig in i USA kan komma att få rösträtt ifall Clinton blir president.

Ifall man dessutom betänker Clintons utpräglat liberala hållning i invandringsfrågan och den påverkan en sådan politik kan ha på USA:s demografiska utveckling de närmaste fyra åren med henne som president så kan man tänka sig att det blir väldigt svårt för en kandidat som Trump att utmana Clinton eller någon annan kandidat från det demokratiska partiet år 2020.

Detta är antivita krafter fullt medvetna om och ”proffstyckare” i USA och i hela västvärlden erkänner helt öppet att den vita befolkningen i USA i och med årets presidentval kan komma att definitivt förlora sin status som majoritet i landet.

Vita amerikaner - snart en minoritet i sitt eget land.

Vita amerikaner – snart en minoritet i sitt eget land.

I Sverige skrev SVT:s utrikeskommentator Erika Bjerström i september en krönika där hon hånade den vite mannen och menade att presidentvalet var hans sista strid. Hon påpekade det faktum att det 2011 föddes fler icke-vita än vita i USA och att vita kommer att vara i minoritet redan 2044 ifall den demografiska utvecklingen fortsätter i samma takt.

Detta märks också bland de som uppger att de tänker rösta på Trump och enligt vissa siffror är så många som 87 procent av dessa väljare vita. Kanske känner även de vita amerikanerna själva att detta är sista gången de kan göra sin röst hörd i ett demokratiskt val?

Källor:
Var femte afroamerikan i Florida får inte rösta
Key facts about the Latino vote in 2016
Illegal immigration to the United States (Wikipedia)
Clinton Releases Plan to Dissolve U.S. Border Within 100 Days
Den vite mannens sista strid
US voters’ general election preferences

Dela artikeln på sociala medier:

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om