King Kong-apan mot mångkultur?

RECENSION. Att King Kong har gjort stora avtryck i filmens värld kan nog ingen förneka men King Kong är mer än bara banbrytande filmunderhållning. Just den första filmen innehåller även ett väldigt viktigt politisk budskap som är ständigt aktuellt inte minst i våra dagar, nämligen att mångkultur och rasblandning leder till död och undergång.

När den första filmen om King Kong såg bioljuset år 1933 skrevs stor filmhistoria. Världen hade aldrig tidigare skådat en lika storslagen äventyrsfilm med så avancerade och banbrytande specialeffekter. Den hade även specialskriven musik som synkroniserade med scenerna i filmen vilket var väldigt unikt för den tidens filmer.

King Kong, snart 85 år.

Totalt har det spelats in tre filmer som är originalet trogen men det har även spelats in många fristående filmer med den gigantiska apan i huvudrollen. Under den japanska science-fictionfilmens glansdagar på 60-talet mötte till exempel Kong både Godzilla och en mekaniserad variant av sig själv i två fantastiska filmer. 1976 kom den engelska parodin Queen Kong där, som namnet avslöjar, rollerna är ombytta. Här är Kong är en aphona som faller för en fröjdig engelsk hippe. Slutscenen där Queen Kong klättrar upp i Big Ben är även den en mycket underhållande del av Kongs lysande filmkarriär.

Queen Kong, i full fart uppför Big Ben.

Ett försök gjordes även att spinna vidare på filmer om King Kongs son för att nå den yngre publiken både på 1930-, 40- och 90-talet. Sedan har vi givetvis alla ap-skräckfilmer som följde och fortfarande följer i King Kongs fotspår. Många av dessa rör sig kring originalets tema med kulturkrockar och primitiva varelser.

Bride of the gorilla, apskräck i King Kongs fotspår.

Den nu bioaktuella filmen är en så kallad reboot-film vilket innebär att man skriver om historien om karaktären på nytt och kan på så vis sätta Kong i ett nytt sammanhang vilket vi kommer att fördjupa oss i mot slutet av den här artikeln. Men för att kunna sätta Kong i ett politiskt sammanhang börjar vi från början.

Handlingen i originalberättelsen utgörs av tre olika delar. Först får vi följa huvudkaraktärerna på en lång båtresa till en avlägsen och mytomspunnen ö, Skull Island eller det mer olycksbådande namnet, Dödskalleön på svenska. Filmskaparen Carl Denham har kommit över en karta som leder till ön och tänker leta upp den och göra en film på denna mystiska plats. Vid avresan ramlar han över en väldigt vacker kvinna, Ann Darrow som övertalas till att vara huvudperson i denna film. På båtresan mot dödskalleön blir förste styrmannen Jack Driscoll och Ann kära i varandra och vi får veta att på ön ska det finnas någon slags mytomspunnen varelse som kallas Kong.

Kärlek börjar gro på väg mot dödskalleön.

När besättningen stiger i land på ön börjar den andra delen av filmen. Här finner de att ön bebos av en stam av väldigt primitiva vildar vilka väldigt snabbt visar ett obehagligt intresse för Ann. De har nämligen aldrig sett en vit kvinna förut och man kan ana vilka hemskheter de skulle vilja utsätta henne för. Besättningen tvingas tillbaks till tryggheten på skeppet men under natten kidnappas Ann av infödingarna. Besättningen bestämmer sig för att rädda henne och till sin förskräckelse upptäcker de att infödingarna tänker offra Ann till Kong. Infödingarna verkar dyrka denne varelse som någon slags gud och har knutit fast Ann på en primitiv offerplats. Räddningsförsöket avbryts när ljudet av något stort ekar genom skogen, träd knäcks och man hör vrålen från någon fruktansvärd best och plötsligt dyker en enorm apa upp.

Ann offras till Kong.

Apan som man vid det här laget förstår är den mytomspunne varelsen Kong tar Ann i sin stora hand och ger sig in i djungeln igen och nu börjar äventyret på riktigt. Ön visar sig vara en väldigt märklig och farlig plats där dinosaurier och enorma varelser lever i en ständig kamp för överlevnad. Nu måste de snabbt hitta Ann innan Kong äter upp henne eller gör något ännu värre. Men Anns skönhet får även Kongs hjärta att smälta och snart är även han förälskad i den vackra vita kvinnan.

Besättningen tvingas genomgå en mängd strapatser och möter många faror innan de med hjälp av gas till slut lyckas göra Kong medvetslös och rädda Ann. Carl Dunham ser nu en annan möjlighet till rikedom och berömmelse och bestämmer sig för att ta med sig Kong till Amerika.

Gasbomber får äntligen Kong på fall.

Framme i Amerika börjar den sista delen i filmen. Carl Denham bygger här en specialställning som låser fast Kong och tänker på det viset åka land och rike runt som en gigantisk freakshow och visa upp Kong för pengar. ”King Kong, världens åttonde underverk” har han döpt denna förnedrande uppvisning av djungelns forne härskare till. Men under premiärvisningen får Kong syn på Ann och alla hans djuriska känslor blossar upp på nytt och han sliter sig lös och tar med sig Ann än en gång.

Desperat, rädd och förvirrad av den civiliserade världen och alla ljus och ljud som utgör stadens nattliv söker Kong sig till tryggheten högre upp. Då naturen som han är van vid från djungeln inte finns här klättrar han upp i Empire State Building och i en sista tragisk kamp för överlevnad skjuts han ner av krigsflygplan och ramlar ner till sin död mot den hårda marken. Men det är varken kulorna eller fallet som tar död på honom, det är ”skönhet som dödade besten” får vi veta i det tragiska slutet då Kongs hjärta slutat slå.

Den klassiska slutscenen på Empire State Building.

Som äventyrsfilm är detta något av det bästa som gjorts enligt många. Mannen bakom filmerna om Apornas Planet, Artur P Jacobs gillade till exemepl King Kong så mycket att han önskade att det varit han som hade gjort den. Adolf Hitler sägs också ha varit en stor King Kong-fantast och han påstås ha sett den ett flertal gånger och vi är nog många som delar denna beundran.

Än idag slås man av häpnad av detta fantastiska äventyr med dess otroliga stop-motion-scener och storslagna musik. Alla fantasifulla varelser och spännande miljöer gör så att man sitter som på nålar till den sista skälvande sekunden fortfarande, nu nästan 85 år senare. Även om uppföljarna inte heller går av för hackor är det likafullt originalets enkelhet som lockar, i alla fall mig, till ständiga återseenden.

Skaparen Merian C. Cooper berättade att han en natt drömt om en gigantisk gorilla som terroriserade New York och bestämde sig för att skapa en äventyrsfilm utifrån denna dröm. Enligt honom var målet att skapa ett storslaget äventyr utifrån sina egna äventyrsfulla upplevelser. Cooper och hans filmare Ernest Schoedsack levde båda väldigt äventyrsfulla liv privat. De gjorde spektakulära dokumentärfilmer och reste på många safariresor. Cooper var även stridspilot under första världskriget och det är faktiskt han som flyger ett av flygplanen i slutet av filmen medan Schoedsack spelar hans flygplansskytt.

Meridian C. Cooper under en spännande safariresa.

Även om politik aldrig var något han ville att filmen skulle innehålla kan man givetvis göra egna tolkningar ändå och det finns många som har försökt göra just detta. Vissa påstår till exempel att den är rasistisk för att infödingarna är så primitiva och andra tycker att den är sexistisk för att Ann framställs som hjälplös och måste räddas. Men låser man sig fast vid ytliga detaljer som dessa lämnar man väldigt många djupare tolkningar därhän som jag tror filmskaparna möjligtvis ville säga med filmen.

Rasism och sexism eller bara ytliga tolkningar jämfört med den verkliga tolkningen?

Personligen anser jag att filmen tydligt skildrar kulturkrocken mellan det primitiva och det civiliserade. Många har varit och skrapat lite på ytan av just den här tolkningen men här tänker jag bena ut detta mer och resonera djupare kring olika delar av handlingen och karaktärsuppbyggnaderna som stärker denna tolkning.

När den naive vite mannen i filmen ger sig ut i världen på jakt efter rikedom och berömmelse och tar med sig den primitiva Kong till civilisationen medför detta en stor katastrof. På ön, i Kongs naturliga habitat är han härskare och den vite mannen underställd men i New York är rollerna ombytta. När dessa möts och den naturliga ordningen förändras leder det till förödande konsekvenser med dödsoffer både under delen i djungeln och i delen i civilisationen. Här ser vi även att det är kapitalism och girighet som är motivet bakom nämnda kulturkrock då Denham avser att tygla det primitiva för den egna vinningens skull.

Civilisation mot det primitiva.

Betänker man sedan infödingarnas syn på den vita kvinnan Ann som extra värdefull för att kunna stilla den enorma besten, blir budskapet mot mångkultur ännu tydligare. Kvinnan reduceras här i infödingarnas blick till en handelsvara och ett medel som bäst används för att stilla de djuriska lustarna. Något som ställs i stor kontrast då hela den vita besättningen riskerar sina liv för att rädda henne från att offras till det primitiva.

När den stora och primitiva besten från djungeln sedan förälskar sig i den vackra vita kvinnan från civilisationen blir även denna kärlek en katastrof i slutändan vilket leder till stor förödelse och död. Även om de använder teknik och kunskap i Amerika för att tygla det primitiva så sliter Kong sig lös när den vita kvinnan tänder hans djuriska eld på nytt. I filmens tragiska slutscen inser man att det primitiva inte går att tygla och att en onaturlig kärlek inte är något vidare romantiskt utan tvärtom kan leda till så tragiska följder att en hel art dör ut, då vi kan anta att King Kong är den siste av sitt slag.

Hur står sig då den nya adaptionen av våran stora favoritapa och finns några av tankegångarna från 1933 kvar år 2017? Handlingen har genomgått en spektakulär make-over al’a Hollywood och som vanligt är det mer av allt. Redan då man ser trailers för filmen märker man att King Kong är större, odjuren han möter fantasifullare och människorna mer amerikanska.

I denna nya fristående King Kong-film får vi följa en hängiven forskare som tar med sig en pluton militärer till Skull Island för en utforskningsexpedition. Forskaren lurar militärerna att de måste följa med för att de behöver släppa bomber över ön för att kunna göra en seismologisk undersökning men han vill egentligen givetvis locka fram King Kong. Detta leder till en stor katastrof som utmynnar i att militärerna med Samuel L. Jacksson i spetsen försöker hämnas och döda Kong.

Men under sin vendetta visar det sig att det finns ett annat hot på ön. Under marken finns en slags gigantiska ödlor och Kong är det enda som står mellan dem och resten av världen. Nu måste alla hjälpa Kong att döda den stora ledarödlan, annars är planeten dömd att gå under. Givetvis går Kong segrande ur striden och de hjältemodiga amerikanerna kan åka hem till USA igen och käka korv, dricka Budwieser och se baseboll på TV.

America-Fuck Yeah!

Bakom den nya filmen står samma folk som gjorde den senaste Godzillafilmen och det är ungefär vad vi serveras här, en film om ett stort monster. Handlingen är mycket tunnare än man kan tro och den förlitar sig mest på effekterna, vilka förvisso är väldigt bra och spektakulära men det räcker inte på långa vägar. Den alltmer urmjölkade Hollywoodmjölken börjar vara väldigt tunn och när det dessutom läggs energi på att skapa ett så mångkulturellt skådespelarlag som möjligt lyfter det inte heller filmen nämnvärt. De politiska undertonerna från 1933 är mer eller mindre helt utbytta mot den vanliga America Fuck Yeah-andan som än en gång räddar planeten.

Kort och gått har man skapat en ytlig och halvtaskig men extremt påkostad monster möter monster film, och det är tyvärr något vi kommer att få se mer av inom en snar framtid. Teamet bakom Kong Skull Island är nämligen redan i full gång med att göra en ny Godzillafilm och 2020 kommer filmen Godzilla vs. King Kong.

Nu är monster vs. monster-filmer absolut inte något man ska förakta, tvärtom. Som jag nämnde tidigare så är King Kong vs. Godzilla från 1962 väldigt underhållande, men då handlar det om en riktig B-film med glimten i ögat som skapades med kärlek för genren och karaktärerna. Det är något speciellt med skådespelare i gummikostymer som slåss och river sönder leksaksbilar och miniatyrhus.

King Kong vs. Godzilla, underhållning behöver inte vara dyrt att göra.

Pumpar man däremot in 400-600 miljoner dollar blir det en helt annan sak. All konstnärlig frihet går förlorad och jakten på tittare börjar gå före ambitionen att verkligen skapa ett nydanande cineastiskt mästerverk. Kong Skull Island är tyvärr ett tydligt exempel på just detta, ännu en film i den långa raden av Hollywoods ständiga felprioriteringar.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om