Jag är nog inte ensam om att tycka att det är lite av ett dåligt skämt att en sådan som Birgitta Ohlsson gör en bedömning på vem som är extremist eller inte. Man får däremot inte glömma bort att i vissa kulturer är chutzpah någonting högst normalt och ett positivt laddat begrepp.

I tur och ordning beskrivs ”vit maktrörelsen (högerextremisterna), de autonoma (vänsterextremisterna) och våldsbejakande islamister” som de grupper som hotar det öppna samhället. Dessa är extremisterna. Detta står att läsa i den handlingsplan som demokratiminister Birgitta Ohlsson enligt egen utsago varit initiativtagare till och som hon har ”övergripande ansvaret för som demokratiminister”. Motståndsrörelsens syn på (folk-)demokrati framgår av artikeln framtidens styre som Birgitta Ohlsson sannolikt läst men vars alternativa syn på demokrati inte riktigt passade in i den handlingsplan som utmålar alla som inte representerar systemet som ”antidemokrater”.

Extremisten Birgitta Ohlsson
De egentliga extremisterna som hotar vårt samhälle är dock de svenskfientliga politikerna själva. Birgitta Ohlsson kan med sina många uttalanden ses som svenskfientligheten personifierad där hon sprider sitt svenskhat med ett beteende som utgör själva urtypen för hur vissa människor beter sig då de släppt masken.


Birgitta Ohlsson med den judiska menoran i bakgrunden

Birgitta Ohlsson är gift med den judiske liberalen Mark Klamberg (vilket hon stoltserat med) men envisa rykten gör gällande att Birgitta Ohlsson själv är judinna. En del av dessa källor säger att det räcker med att bara titta på henne. Huruvida detta stämmer vet jag inte men det går i alla fall att konstatera att Birgitta Ohlsson är en stark anhängare av den sionistiska världsordningen med tillhörande världsregering, världspolis och utan självständiga nationer. Hennes debattartikel från 6 juni 2001 med den provokativa rubriken ”Avskaffa Sverige!” får tala för sig självt:

”Det är dags för oss som kallar oss för världsmedborgare att damma av världsfederalismen som vision för en mer rättfärdig värld genom att sträva efter en global union med federalistiskt statsskick. Varje land ska avstå delar av sin nationella suveränitet. Genom en global rättsordning kan mellanfolkliga konflikter lösas fredligt. En världslag ska stiftas av ett demokratiskt valt världsparlament och hävdas genom världspolis. […]

En världslag ska stiftas av ett demokratiskt valt världsparlament och hävdas genom världspolis. Fredstanken är central inom världsfederalismen likaså tron på internationell rätt och vårt gemensamma ansvar för att mänskliga rättigheter tillgodoses överallt.

Enligt Birgitta Ohlsson innebär ”fredstanken” detsamma som att i demokratins namn bomba nationer till underkastelse. Birgitta Ohlsson ansåg aktionen mot Libyen för ”en halvmesyr” och var en av dem som mest ivrigast manade till en aktiv insats där man skulle bomba Libyen. Man kanske skulle kunna påstå Birgitta Ohlssons önskan att bomba självständiga nationer till underkastelse gör henne till våldsbejakande extremist?

Extremisten Fredrik Reinfeldt
Birgitta Ohlsson har sin manliga svenskfientliga motsvarighet i Fredrik Reinfeldt som är hennes uppdragsgivare och alltså kan ses som huvudansvarig för handlingsplanen. Reinfeldt har till skillnad från Birgitta Ohlsson ofta mask på men har en tendens att plötsligt släppa den och visa sitt sanna jag. När SVT i ett reportage från ett halalslakteri påpekar för Fredrik Reinfeldt att många anser halalmetoden barbarisk blev svaret ”ja, men ät något annat då” och att ”bara för att någon vill göra på något annat sätt så inskränker det ju inte min frihet […]. Ingen normal människa svarar på det där sättet. Men Fredrik Reinfeldt är å andra sidan mer av en känslokall reptil, som lurar i vassen innan han går till attack.

Fredrik Reinfeldts är i sitt hat mot svenska folket lika extrem som Birgitta Ohlsson. Sitt första inhemska besök som statsminister förlade Fredrik Reinfeldt i det mångkulturella området Ronna där främlingsgäng hade orsakat upplopp och beskjutit en polisstation. Det var där Reinfeldt gjorde utspelet att ”ursvenskt är bara barbariet” och att ”resten av utvecklingen har kommer utifrån”. Senare har han bland annat uttalat att ”mångkulturen berikar oss” och att ”nationalismen är det gift som mer än något annat har förgiftat den här kontinenten”. Reinfeldt utgår ofta från sig själv när han talar om kulturberikning. Reinfeldts farfarsfar var en färgad cirkusdirektör som skaffade barn med ett påstått lettiskt hembiträde, detta anser Reinfeldt vara lika exotiskt som svenskt. ”Sverige präglas av att människor kommit hit och blandats. Det tycker jag är det vackra med Sverige. Jag är själv en produkt av det.”

Fredrik Reinfeldt är självfallet också han en anhängare av den nya världsordningen, även om han oftast inte uttrycker sig lika rakt på sak som Birgitta Ohlsson. Som statsminister måste han ju framstå som anhängare av den nation han blivit vald att leda, men i princip förkastar. I en DN-intervju säger Reinfeldt:

”Jag ser konturerna till en ny världsordning. […}

Europa är den kontinent som tydligast har lämnat oket av nationalism bakom oss. I andra delar av världen agerar man fortsatt reflexmässigt mot globala utmaningar med nationella svar, medan EU har ett beslutsfattande som är gränsöverskridande. Och EU har också varit redo att gå längst i förhandlingarna om klimat och finanskris.”

Naturligtvis måste denna nya världsordning beredas plats genom att man som Birgitta Ohlsson öppet skriver ”avstå delar av sin nationella suveränitet”. Med tanke på att Reinfeldt betraktar nationalism som ett gift så borde det ju innebära att han inte vill se Sverige eller Norden som självständigt. All utveckling har ju ändå kommit utifrån.

Hotet mot extremisterna
Det vi måste komma ihåg är att oavsett vad vi anser om ”vänsterextremister” eller ”våldsbejakande islamister” så passar dessa inte heller in i den nya världsordningen och att det är därför även dessa grupper utmålas som hot i regeringens handlingsplan. Även om liberaler och ”socialister” (marxisterna etc.) delar samma ideologiska grundsyn så är vänstern med sin kritik mot kapitalism och överstatlighet en nagel i ögat på de som önskar det världsparlament som Birgitta Ohlsson suktar efter. Flera inom vänstern (invandrarna) är ju dessutom på sätt och vis offer för sionistisk-kapitalistisk krigföring där man i demokratins namn bombat deras hemländer. Islamister i Sverige utgör ett hot eftersom de är troende, emedan den nya världsordningen förutsätter världsmedborgare som är antingen sekulariserade eller judeokristna – beroende på vilken sionist man talar med. Islamism är otänkbart i den nya världsordningen men man behöver de främmande rasinslagen för att blanda upp befolkningarna och göra oss till rotlösa världsmedborgare. Fredrik Reinfeldt och Birgitta Ohlsson eftersträvar en världsregering där världsmedborgarna utgör en grå massa av konsumenter. De som är enklast att hålla som slavar är de rotlösa; som saknar rastillhörighet, kultur och möjligheten att vara självständiga. De som eftersträvar ett sådant slavsamhälle är de sanna extremisterna. Inte vi andra.


  • Publicerad:
    2011-12-12 00:00