Sune Nordh, polisens rotelchef för mellersta Gävleborg, intervjuades den 17 juli i tidningen Ljusnan angående gruppvåldtäkten i Bollnäs:

– Idag finns det ingenting som styrker att de som ligger bakom våldtäkten är av utländsk härkomst. Vi har ingenting att gå på just nu. Däremot är det vanligt att den här gruppen dyker upp när det rör sig om våldtäkter. För några år sedan hade vi ett liknande fall i Söderhamn, även då demonstrerade nynazisterna. Den gången visade det sig att våldtäkten var påhittad, säger han.

Nordfront kontaktade Sune Nordh där han vidhöll sitt påstående om att våldtäkten i Söderhamn var påhittad. Senare framkom den andra lögnen genom polisens egna material där den våldtagna flickan i Bollnäs hade pekat ut sina förövare som personer med utländsk bakgrund. Nordfront kunde därför avslöja att Bollnäspolisen ljugit.

Sune Nordh åsyftade till en gruppvåldtäkt som skedde i Söderhamn 200. Denna händelse fick mycket uppmärksamhet. Mönstret av att vilja dölja, ifrågasätta fakta och sopa saken under mattan var skrämmande likt det som nu sker kring gruppvåldtäkten i Bollnäs. Polis, medier och politiker samarbetar med en gemensam agenda där rena tjänstefel och lögner inte är några hinder. Redan samma dag som Ljusnan citerat Sune Nordh kontaktade Nordfront mamman till kvinnan som våldtogs i Söderhamn 2004:

– Dom är tamefan dumma i huvudet. Det är allvarligt att en polis säger så här. När min dotter blivit våldtagen blev jag uppringd med orden ”du måste komma för det har hänt något hemskt”. Min dotter satt på en stol och skrek av smärta. Hon satt i badkaret och gned sig i timmar. Vi var flera personer som fick dra henne ur därifrån. Vi har sett smärtan på nära håll, att hon gråter på nätterna, drömmer mardrömmar och flera självmordsförsök.

Nu har kvinnan som våldtogs i Söderhamn 2004 personligen valt att gå ut med ett uttalande:

Mitt uttalande om Sune Nordh och hans kollegor

Självklart känns det fördjävligt att polisens största energi verkar läggas ner på att så tvivel om oss brottsoffer. Det som hände mig i Söderhamn är samma scenario som verkar hända igen i Bollnäs. Som att du inte redan är nog kränkt av själva brottet så spelar polisen och tidningarna samma fula spel där hela samhället vänder sig mot dig som offer genom att du blir ifrågasatt, förolämpad och sällan tagen på allvar.

Är du inte tillräckligt trasig av våldtäkten så hjälper samhället till att krossa dig som person. Mitt råd till utsatta kvinnor som råkar ut för en sådan här våldtäkt är tyvärr, att aldrig anmäla något. Om brottet är obehagligt att ta i så gör rättsväsendet och medierna allt för att krossa dig som offer. Ingen blir dömd och du blir utmålad som lögnare. Många förlitar sig på det som står i tidningen. Det jag kan se som positivt är när brottet i sig har blivit mindre i jämförelse med den skada som samhället har gett dig efteråt.

Den handlingen som fortfarande gör mest ont och som gett mest spår är den handlingen som polisen och medierna utförde. Den lider jag fortfarande av. Jag har försökt komma över den. Men den slog mig i ansiktet återigen i Bollnäs. Det värsta är dock att det inte bara handlar om mig som ett fall, det handlar om alla de som ”råkar” bli utsatt av fel personer…

  • Publicerad:
    2012-08-24 23:06