Dagens datum 24 april: Denna dag återvänder den finlandssvenske polarfararen Nordenskiöld efter Vegaexpeditionen. Nordenskiöld hade funnit och genomseglat Nordostpassagen.
Dagens datum 17 juni: Denna dag 1888 föddes Heinz Willhelm Guderian, fader till blixtkriget och modern pansarkrigföring.
Heinz Guderian föddes den 17 juni i staden Culm i Västpreussen. Vid tretton års ålder började den unge pojken sin militära karriär. Under sex år utbildades han vid olika militär- och kadettskolor. Efter examen vid Berlins militärakademi blev han inskriven som kadett vid den 10:e jägarbataljonen, som hans far förde befäl över. Efter fortsatt utbildning vid krigsskolan i Metz blev Heinz Guderian befordrad till löjtnant och fortsatte som officer i jägarbataljonen. Under 1911 förflyttades Guderian till arméns signaltrupper, 3:e Telegraphen-Battalion. Under sin tid i signaltrupperna träffade han sin blivande fru Margarete Georgen, paret gifte sig 1914.
Under det första världskriget tjänstgjorde Guderian som signalofficer, stabsofficer och i arméns underrättelseavdelning. Efter krigsslutet tjänstgjorde han som stabsofficer vid den östra gränsen, där hade han som uppgift att koordinera frikårstrupper som försvarade landgränsen mot sovjetisk och polsk aggression. Efter Versaillesfördragets hårda villkor fick han fortsatt förtroende och blev en av 4000 officerare som fortsatte sin tjänst inom armén som kompanibefäl i den 10:e jägarbataljonen.
1927 befordrades han till major och utsågs till chef för transport och motoriserad taktik. Det var i denna tjänst han började utvecklingen av den tyska armens motoriserade doktriner. Han influerades av de brittiska militärteoretikerna J.F.C. Fuller och B.H. Liddel Hart, som resultatlöst hade förespråkat införandet av modern mekaniserad krigföring i den brittiska armen. Guderians teorier skulle senare komma att sanktioneras av Adolf Hitler som upptäckte Guderian 1935.
Under de kommande åren skulle Guderian befordras snabbt och 1933 blev han överste och stabschef för arméns motoriserade styrkor. 1935 blev han divisionschef för den nyuppsatta 2:a pansardivisionen. Året efter befordrades han till generalmajor och påbörjade sitt arbete med boken Achtung Panzer som gavs ut 1937. I boken, som avhandlade Guderians teorier om mekaniserad krigföring, summerar han blixtkriget så här:
Under 1929 blev jag övertygad om att stridsvagnar som verkar på egen hand eller med samverkande infanteri aldrig kan uppnå avgörande betydelse. Mina historiska studier, de engelska övningarna och mina egna erfarenheter med stridsvagnsatrapper övertygade mig om att stridsvagnar aldrig kan uppnå full effekt förrän understödstruppernas standard, fart och terrängprestanda uppnått samma standard som stridsvagnarna. I dessa formationer av alla vapenslag måste stridsvagnen spela huvudrollen, de andra vapenslagens främsta uppgift måste vara att understödja stridsvagnen.
Vid krigsutbrottet 1939 var Heinz Guderian full general i pansartrupperna och chef för den 19:e armékåren. Han ledde personligen sina styrkor vid flera slag under det polska fälttåget och fick där för första gången pröva sina teorier i praktiken. För sina insatser under det polska fälttåget blev Heinz Guderian, som tredje soldat i tyska försvarsmakten, dekorerad med riddarkorset. 1940 ledde Guderian en pansardivision genom Ardennerna och norra Frankrike. Blixtkriget var överlägset och bidrog till Frankrikes kapitulation och den för britterna katastrofala evakueringen från Dunkerque.
I samband med fälttåget mot öster, under slaget om Moskva vintern 1941-1942, hamnade Guderian i gräl med Hitler och avsattes (Guderian kvarstod dock som inspektör av pansarstyrkorna). De ibland irriterade diskussionerna mellan Hitler och Guderian hade dock inte nödvändigtvis att göra med att Guderian skulle ha vetat bäst utan att han för ofta själv trodde det och ihärdigt höll fast vid sin ståndpunkt. Historiker har ofta påpekat att Guderian hade samarbetssvårigheter, även mot överordnade under första världskriget, något som bekräftats av andra officerare i den tyska armén som kallade Guderian för ”hetsporre”. Denna personegenskap hos Guderian ledde till att han avsattes även den 28 mars 1945 efter att ha återinsatts i tjänst 1944. Beslutet – kommenderad sjukskrivning i sex veckor – kom efter att Hitler och Guderian skrikit på varandra angående inringningen av Küstrin.
Den 10 maj 1945 greps Guderian och hölls därefter i amerikansk fångenskap i tre år. Han anklagades aldrig för krigsbrott i Nürnbergrättegångarna och släpptes fri 1948. Efter frigivningen skrev han artiklar om den tyska krigsföringen och gav ut sina memoarer 1952 som blev en internationell bästsäljare. Guderian dog den 14 maj 1954.
Hoppa till huvudinnehåll
