Dagens datum 29 maj: Detta datum 1940 evakuerar fartyg 47 000 brittiska och franska soldater från Dunkerque till England. Den officiella historieskrivningen påstår att 338 226 brittiska och franska soldater evakuerades under tiden 27 maj – 4 juni.
Den tyska storoffensiven i väster inleddes 10 maj 1940. Redan efter två veckors strider beslutade Storbritannien att inleda en evakuering av sin armé från Frankrike då den militära situationen ansågs ohållbar. Man ville därigenom undvika att hela den brittiska armén blev förintad.
Större delen av den brittiska armén i Frankrike, som gick under namnet British Expeditionary Force (BEF), retirerade till den nordfranska hamnstaden Dunkerque som strax därefter inringades av tyska styrkor den 26 maj.
Reträtten var kaotisk och det är allmänt erkänt att tyska armén missade chansen att fullständigt krossa britterna efter att General Gerd von Rundstedt, med Hitlers tillstånd, beordrat de tyska pansarstyrkorna i närheten av Dunkerque att stanna upp och reorganisera. Den främsta anledningen till detta var att man ansåg sig behöva dessa pansardivisioner för att fortsätta offensiven söderut in i själva Frankrike snarast möjligt.
Evakueringen av brittiska och franska soldater inleddes den 27 maj. Uppemot tusen fartyg sattes in i räddningsaktionen som kallades Operation Dynamo. Britterna använde alla typer av fartyg som kunde uppbringas, även fiskebåtar.
Det dåliga vädret hindrade det tyska flygvapnet från att anfalla de allierade under de första två dagarnas evakuering. Först den 29 maj klarnade vädret och tyska flygangrepp inleddes. Under evakueringen sänkte tyskarna över 200 allierade fartyg, mestadels civila transportfartyg. Bland de militära fartyg som sänktes var de viktigare sex brittiska och tre franska jagare. Under luftstriderna förlorade britterna 177 flygplan och tyskarna 132.
Sammanlagt lyckades britterna, enligt egen uppgift, evakuera 338 226 allierade soldater, varav över 198 000 var britter och resten fransmän (de allra flesta franska soldater som evakuerades skulle sedan ganska omgående skickas tillbaka till Frankrike för att i slutänden bli krigsfångar ändå). All tung utrustning övergavs och kunde tas som krigsbyte av tyskarna. Däribland stridsvagnar, tusentals artilleripjäser, enorma mängder ammunition, drivmedel, förnödenheter och mer än 20 000 motorcyklar och 60 000 andra motorfordon.
Efter Dunkerque var Storbritannien allvarligt försvagat. Uppemot hälften av all tung utrustning som brittiska armén förfogade över hade förstörts eller erövrats av tyskarna. Det kan i efterhand konstateras att britterna därefter aldrig kunde ha vänt krigsutvecklingen på egen hand, utan endast räddas ur situationen genom hjälp från USA och Sovjetunionen.
När man läser historieskildringar från andra världskriget ska man alltid ta i beaktande att ”segrarna skriver historien”. Mycket av andra världskrigets historia är än idag grovt felaktigt beskriven och vinklad. Förlustsiffror kan vara antingen överdrivna eller underdrivna, krigsbrott uppförstorade eller förringade och händelser kan vara mörkade eller förvanskade i propagandasyfte.
Brittisk propaganda har alltid varit mästerligt utformad och beskrivningen av evakueringen från Dunkerque kan ses som ett exempel på det. Var Dunkerque ett nederlag eller en seger? Än idag tenderar evakueringen att beskrivas som ett slags seger för britterna i den officiella historieskrivningen. Winston Churchill kallade evakueringen för ett ”mirakel” i sitt ”pepp-tal” till brittiska folket den 4 juni 1940 – trots att det med alla mått mätt var en del i en för britterna då katastrofal krigsutveckling.
Den brittiska propagandan under och efter kriget har aldrig slutat beskriva Dunkerque i annat än i hyllande ordalag, åtskilliga böcker, filmer och tusentals tidningsartiklar har förstärkt den bilden.
Hoppa till huvudinnehåll
