En vildmarksexpert om vargfrågan
Idag inleds den årliga vargjakten. Detta år har man beslutat att ännu fler vargar ska få skjutas av. Efter att Nationellt Motstånds Paulina Forslund skrivit om vargfrågan i höstas blev hon kontaktad av en av Sveriges främsta vildmarksexperter som ville berätta om sin erfarenhet av varg. I samband med vargjaktens första dag publicerar vi hans berättelse.
Jag har tillbringat väldigt mycket tid i vildmarken, inte bara här i Skandinavien utan även i Nordamerika. Nordvästra USA och Kanada. Jag har bott i Klippiga bergen och ända upp i Northwest territories. (Har bott i outback Australien också, men det fanns lite varg där men desto flera ormar, känguruer, etc.)
Där borta i Nordamerika fanns det väldigt mycket varg, ännu flera björnar och andra vilda djur. Men jag har aldrig haft några problem, varken med varg, björn eller andra rovdjur. Trots att jag ibland legat mycket djupt inne i vildmarken i månader, bara jag och hundarna. Ibland också med mulor och hästar. Jag har aldrig mistat ett djur.
Jag har mer än en gång suttit vid lägerelden mycket, mycket långt in i vildmarken, och lyssnat på vargarna yla, men aldrig känt mig hotad.
Jag har även haft varg som uppehållit sig rätt nära mig och hundarna i dagar. Det har oftast varit ensamma vargar som sökt sällskap. Dessa individer har dock aldrig varit hotfulla eller orsakat mig problem. Detta var i norra Kanada.
Jag och hundarna är inne i vildmarken (vildmarken är utanför dörren här) nästan varje dag, även om jag inte sover ute varje natt. Vi är ute och vandrar, springer, cyklar, skidar, kanotar, (hundarna springer på land) eller helt enkelt bara finner en fin plats och sitter där och njuter. Ofta med en eld, god mat och fika. Hundarna springer runt och leker och undersöker området. Varg finns det överallt här, vi rör oss ständigt i vargrevir. Björn finns det också väldigt gott om.
Mina hundar är aldrig kopplade, oavsett om jag är i vildmarken eller i stan. Faktum är att jag äger inga koppel, det har jag aldrig gjort. Det betyder självklart inte att mina hundar springer vind för våg.
Jag menar att faran med rovdjuren är mycket grovt överdriven. Hade det varit så otroligt farligt som vissa påstår, ja då hade nog jag råkat illa ut för länge sedan. Få människor har tillbringat så mycket tid i skog, mark och fjäll som jag. Så jag pratar utifrån erfarenhet.
Jag har sprungit i skog och fjäll med hundar sedan jag var barn. Vi var ju nästan jämt i skogen. Jag är uppvuxen med jakt och fiske, var också en del med samerna när jag växte upp. Jag tyckte det var spännande att springa på fjället efter renarna, och sedan på nätterna vara uppe och fånga dem med lasso, kasttöm.
I Nordamerika har jag också jobbat som jaktguide. Vi jagade främst elk, hjort, älg och björn. I norra Kanada jagade vi också varg ibland, men det fanns väldigt gott om dem där och ingen risk för utrotning. Jag är ej emot jakt, så länge den utförs korrekt. Det jag är emot är utrotning, oavsett om det gäller varg eller klövvilt. Jag menar att vi definitivt ska ha varg här i Norden, så väl som björn, lo, djärv, etc. De tillhör vår fauna.
Jag skulle aldrig jaga varg i Norden, inte en chans. Faktum är att jag jagar inget annat heller idag. Det på grund av flera olika orsaker. När det gäller rovdjuren, speciellt då vargen, så har det på vissa ställen helt gått över styr, både i Sverige och Norge. Det verkar på vissa ställen vara ren maffia som styr. Hot, trakasserier, våld och förstörelse av egendom, mot människor som inte tycker att vargen ska utrotas. Vissa har blivit tvungna att flytta från bygden där dom bor.
Jag har tyvärr också själv blivit utsatt, när folk frågat mig vart jag står i frågan. Man får inte tycka annorlunda menar vissa personer. Gör man det ska man hotas och till och med angripas fysiskt. Tyvärr har jag blivit tvungen att försvara mig fysiskt, bara för att jag svarade ”fel”. Jag tycker att det är oerhört sorgligt och tragiskt att det ska behöva vara så. Jag går inte runt och försöker att tvinga på andra människor mina åsikter, och framför allt inte med hot, trakasserier, våld och förstörelse av egendom. Skulle väl aldrig falla mig in att misshandla någon annan, bara för att den människan tycker annorlunda än mig i en fråga. Jag har absolut inget emot en mogen och vuxen diskussion. Vi kan vara vänner fast vi tycker annorlunda i vissa frågor, inga problem för mig.
En kvinna som varit med på några av mina kurser över åren har en bror som blev utsatt för ett allvarligt mordförsök. Han blev misshandlad och knivskuren.
Han gick på universitet och skulle göra ett arbete, forskning om vargen. Han skulle bland annat spåra varg, samla avföring, etc. Han blev i samband med det angripen av några lokala förmågor, som var på fyllan. Hans syster berättade för mig att han efter det aldrig blivit den samma. Han återgick heller aldrig till studierna, efter att han till slut fick lämna sjukhuset. Det blev en stor tragedi för honom och något som troligen kommer att plåga honom resten av livet. Sorgligt.
Innan jag går vidare, så vill jag bara göra följande fullständigt klart och tydligt: Jag drar I N T E alla jägare, markägare och bönder över en kam. Absolut inte! Jag känner många både jägare, markägare och bönder, som absolut inte tycker att vargen och övriga rovdjur ska utplånas från jordens yta. Inte tycker de heller att man ska bruka våld, hot och trakasserier mot människor som tycker annorlunda i en fråga. De personer jag talar om här, är en liten högljudd grupp som i vissa fall är kriminella.
Jag kommer ihåg en gång när jag var på en gård i Hedmarken Norge, för att hålla en 6-dagarskurs. Jag stod på gårdsplan med ägaren och till lika kursarrangören. Upp på gården körde en pickup med två grannar i. De hade en väldigt stöddig och överlägsen attityd och började direkt att snacka vitt och brett, väldigt skrytsamt, om hur de tjuvjagade rovdjur. De skröt stort om hur de förgiftade varg. Den ena berättade att han skulle göra en ny resa till Estland, eller om det var Lettland, jag kommer inte ihåg exakt nu. Han skulle i alla fall dit igen för att införskaffa mera gift.
Jag höll mig i bakgrunden och lyssnade bara, sa ingenting. Gårdsägaren såg väldigt obekväm ut och tittade på mig. Han är själv bonde med massa djur och jägare, men tycker absolut inte som sina två grannar. Men han vågade inte säga något, han var rädd för konsekvenserna. Han berättade senare att han faktiskt var rädd för de två grannarna, riktiga översittare, som styrde och ställde i bygden. Han menade att om han opponerade sig så skulle han kanske bli tvungen att flytta, så infekterat är det tyvärr på andra ställen också.
Han som körde pickupen vände sig så till mig, och undrade vem jag var och vad jag tyckte i frågan. Jag förklarade då naturligtvis vart jag står i frågan, och vad jag tyckte om dem och deras illegala verksamhet. Då blev det livat och gårdsägaren blev likblek.
En annan gång satt jag på ett kafé i Sverige och tog en fika. En man började prata med mig och skryta om hur han och andra olagligen med snöskotrar jagade och sköt rovdjur. Han beskrev i detalj hur det gick till. Bland annat om hur de ringade in rovdjur, parkerade skotrarna med motorerna på, för att sedan smyga runt och skjuta djuren som låg och tryckte, med fokus på skotrarna som gick på tomgång.
Hur många gånger har jag inte frågat jägare, markägare och så kallade vildmarkingar om de ska med ut på tur i skog och mark. Vi tar med mat och fika, gör en eld och njuter. Flera blir alltså förbannade när jag frågar om dom ska med. ”Jävla idioti”, ”Vad fan ska det va bra för?” osv. Som tur är har jag vittnen till sådant här, för det är svårt att tro. Däremot damer med ”vanliga” hundar hänger gärna med mig på tur. En del gott över pensionsåldern, med sina ofta små knähundar.
/Från Dalarna
Loading ...
Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här.
Vaket av Nationellt Motstånd att uppmärksamma den här frågan, mer bredd på sidan skadar inte. Och det är alltid lika intressant att höra vad ”Från Dalarna” tycker, tänker och har att berätta om.
Angående ämnet i sig så är det ju sorgligt att frågan ska vara så infekterad. Min personliga uppfattning är att vargen har en given plats i Sveriges vildmark, och att det är vi människor som får anpassa oss efter det.
/Stormtrooper
Ett STORT tack till vildmarksexperten för att han här valde att dela med sig av sina erfarenheter. Vi människor får aldrig glömma att vi, precis som djuren är en del av naturen. Respekt för naturens lagar är och förblir Nationalsocialismens grundpelare. Vargen är en del av vår plats på jorden – det Nordiska territoriet!
/kvinnlig aktivist
Det enda som slår mig är;
”Är det bra att ha en ståndpunkt i en så infekterad fråga när vårt folk är hotat till undergång?”
Tanken jag har är att om man lägger ner tid på detta kanske man stöter bort folk som är bra för kampen?
Det finns nog bra människor i båda varg-lägren.
/Fokus
Jag är lite inne på din linje här. Känns lite som att snubbla på mållinjen, eller startlinjen redan, att tjafsa i onödan om en i sammanhanget tämligen banal fråga.
Min inställning är annars att de bor närmast och är värst drabbade bör ha störst tyngd i debatten.
Så du tycker det är helt ok att markägarna skjuter allt som minskar deras köttföråd och i förlängningen att girigheten kör över naturen och dess ordning. Ursäkta men är detta verkligen i enlighet med den Nationalsocialistiska andan?
Den svenska vargstammen har varit utrotad sen länge. Säga vad man vill om det. Den vargstam som huserar i Sverige idag är inplanterad, och det enda syftet med att plantera in nya vargar är att skapa konflikt med, och opinion mot, jägarkåren; den sista beväpnade instansen vi har kvar i Sverige. Kärlek för djur och natur faller sig naturligt för varje nordbo, men den konstruerade ”vargfrågan” leder bara till fördärv för svensken om den tillåts leva.
/Hunter
Mycket bra och välbalanserad artikel i ett aktuellt ämne. Som sagt: stort tack för att du delar med dig av dina erfarenheter och upplevelser. Jag ser redan fram emot den kommande intervjun!
Till ”En Undran”: Ja, om man har en nationalsocialistisk utgångspunkt så är det absolut nödvändigt att belysa även djurrättsfrågor. Nationalsocialismen grundar sig på naturlagarna vilket i huvudsak innebär att vi människor inte står över (eller utanför) naturen utan att vi är en del av den. Alla moderna ideologier förkastar naturen och det är därför det ser ut somdet gör idag. Först när vi fått människor att tänka i andra perspektiv kommer de att vilja kämpa aktivt för en bättre värld. Där utgör nationalsocialismen ett helhetsperspektiv och en helhetslösning.
De som har anledning att ta åt sig av denna artikel (endast en minoritet av jägarna pekas ut, ett flertal medlemmar i Motståndsrörelsen är jägare) vill vi inte ha med att göra på grund av deras parasitära syn på andra djur och därför också på naturen som helhet. Om vi stöter bort dåliga människor så är det bara bra, vi har redan rekryterat nya människor som hittat till oss just för att vi belyser djurrättsfrågor.
/Fredrik Vejdeland
Att det finns bra människor som är för att vargen skjuts av är det ingen som har ställt sig emot. Att man kämpar för sitt folk innebär inte att man tycker lika i alla frågor, såklart.
Men att använda argument som att vargstammen är inplanterad för att splittra oss som folk köper jag inte riktigt. Sanningen är den att vi under 70-talet hade ett fåtal djur kvar som vi tillät fortplanta sig med nya förmågor från bland annat Finland.
Jag kan inte låta bli att jämföra varghetsen och viljan att utrota med vad som händer vårt folk. Skulle man säga det samma om det gällde vår överlevnad i Norden? Skulle vita gener ratas från Sydafrika eller Australien? Att en population, i detta fallet vargen, nästan var helt utrotad var ett resultat av en okontrollerad jakt, inget annat. å att säga att vargfrågan är konstruerad för att få bort jägare blir en paradox. Det var ju jägarna som nästan förintade den naturliga vargstammen.
Att se på vargen som ett skadedjur och ondskan personifierad är ett infekterat synsätt med sina rötter i kristendomen. Vi måste höja blicken och se vad den här vargfrågan verkligen handlar om och se att även i denna fråga har vi kommit ifrån vår naturliga förankring i naturen. Det måste vi bryta, till varje pris.
MVH
/Tyra
Om anti-vargism har ett kristet ursprung så är det märkligt att den inte finns i andra europeiska länder eller i USA som alla är betydligt mer kristna än Sverige.
Anti-vargism är starkast i de minst kristna länderna i västvärlden, så Kyrkan är knappast att beskylla här.
Om de stöts bort p.g.a denna fråga är de inte ”bra folk”. Dels givetvis för deras brist på empati med djuren och inte minst det avskyvärda i att man kan förorda utrotning av en art som är helt utlämnad till människans godtycke. Sedan är det också så att folk är oerhört dåliga på att inordna sig i en hierarki och lägga sina egna åsikter åt sidan för ett högre syfte. Det är givetvis så att detta är ett resultat av att folk under lång tid fostrats av demokratin att bli individualister. Denna oförmåga och själviskhet möter man dagligen på arbetsplatser och andra ställen i livet. T ex kan jag själv ställa mig skeptisk inför en av Motståndsrörelsens huvudmål, men det är bara att acceptera och kämpa på istället för som många troligtvis istället skulle anse att lösningen vara att starta ännu en i raden av många organisationer/partier eller att skita i alltihop.
/Zorro
Min egen erfarenhet av vargdebatten är att varghatare framställer sig själva som en blandning mellan macho karlar. De är tuffa jägare som vill ha bort vargen. De anser vargälskare vara mjuka och flummiga typer som borde bo i Stockholm. Men lika ofta kommer det fram att bakom macho snacket så är de livrädda. I ren panikångest skriker dom att vargar dödar barn, tamdjur och framför allt det vilda som dom själva vill skjuta.
Det är en blandning mellan macho och feghet.
Konstigt nog vill ingen utrota rävar. De har nog ätit upp mer kycklingar än vad vargar gjort och ingen vill utrota björnar. Risken att överleva en attack från en varg är nog större än att slåss med en björn.
Dom som vill bo på landet men inte vågar för rovdjurns skull råder jag att flytta till södra Sverige. Gärna Rosengård i Malmö.
Vildmark ska vara vildmark och inte en stor park för nöjeslystna jägare.
/Henrik Andersson
”Svenskar” som hatar djur och natur är helt enkelt inte svenskar, det vill säga européer av nordgermanskt ursprung.
De är rasblandningar i någon variant; gatukorsningar, mystery meat.
/Jan L
Jättebra skrivet och så skönt att höra nån säga sin mening utifrån egen erfarenhet. Men tragiskt att läsa om hur vissa individer beter sig mot djuren! Man skäms över att vara människa ibland…
/Pia
http://www.dt.se/brottsplats/1.4302784-hanvargen-har-jagats-av-skotrar
/Från Dalarna
som sagt , att två miljoner ockupanter mördar stjäl , våldtar , rånar o förstör vårt vackra land o folk är väl ingenting mot de 200 ondskefulla vargar som finns i landet .
/själv jägare
Ibland tror jag att vissa jägare är sadistiska i sitt hat mot vargar när man stöter på sånt som dessa två länkar innehåller:
Manifestation 24 mars, 2012
http://www.folkaktionen.com/
http://www.navenibordet.n.nu/
mvh,
/Petra i Dalarna
http://www.thelocal.se/45286/20121227/#.UV2U1qc1iM8
Det är intressanta personporträtt som ges i artikeln, ett fenomen som faktiskt påfallande ofta beskrivs i artiklar som dessa:
Vargmotståndarna är stora och starka, tar plats, struntar helt i makthavarnas påbud, medan vargförespråkarna är små och svaga, hukar sig och vågar inte säga emot, samlar bajs och blir psykiskt knäckta, och slutligen etniskt rensade från sina boplatser.
Det är nästan som att det handlar om två olika folk!
Man kan i så fall undra om vilket som kommer att överleva?
Gå gärna in på http://www.navenibordet.n.nu/ och lämna ett inlägg i deras gästbok.
Jag kokar av raseri när jag läser hur dessa undermänniskor behandlar naturens varelser!
På samma sätt som dessa motståndare till naturen har ett nätverk som med våld och lidande vill få bort varg, borde ett nätverk av de som opponerar sig mot deras sjuka beteende startas upp. Tacksamt är att de även är våldsamma och fientliga och hotar med våld mot de som är för varg. Det gör det hela mycket enklare och jag blir mer motiverad och jag vet att det ger mig mer legitimitet i mina metoder mot dessa avskum…
jo jätte fint skrivet av en varghippie .. har ni glömt att vi inte har någon svenskvargstam den vi har är rysk. sen är inte vargen utrotningshotade världsliga sett. det enda bevarandet av denna farsot kommer att åstadkomma är lidande för landsbygden och dom svenska jakttraditionerna. glöm heller inte att våra förfäder utropade dom av en anledning. läs på lite innan ni tror blint på detta glorifierande av ett djur som drabbar den redan hårt drabbade landsbyggden
Översatt: ”Jag är en fysiskt vuxen mental liten pojke med massivt mindervärdeskomplex som enbart känner mig som en riktig karl när jag får skada andra levande varelser. Får jag inte mörda djur så kommer jag spöa upp min fru oftare än jag redan gör. Ta inte iväg min rätt att mörda djur, för då kommer min penisavund driva mig till vansinne.”
Patetiska lilla pojke…
Man kan nästan tro att du är en provokatör som är här för att skapa splittring mellan nationellt sinnade stadsbor och landsbyggdsbor.
Det Peter l skriver är verklighet för folk på landsbyggden. Både jakt och djurhållning är viktiga delar av deras liv. En växande vargstam är ett mycket stort hot mot det liv som många landsbygdsbor vill leva.
Jag hoppas verkligen inte att ni bildar en en åsikt i vargfrågan efter denna artikel.. Skribenten utger sig för att nästan ha ett neutralt synsätt på vargen vilket denne absolut inte har. Jag, som bor på landsbygden, har fått både min hund och flera kalvar rivna av vargen. Min granne fick sin stövare delad på mitten förföra året av vargen.
Skribenten bagatelliserar vargens påverkan på oss som lever runt den, jag blir närmast arg över hur han spottar oss på landsbygden i ansiktet.
Ni som är dåligt insatta i frågan men som efter denna artikel tycker att jägare som vill ha bort vargen, världens vanligaste rovdjur, är onda eller idioter tycker jag ska söka runt och på se båda sidorna av myntet. Det finns en anledning till att våra betydligt stoltare förfäder en gång tog bort vargen… Är vi verkligen smartare än dem?
Tobias
Om negrerna bestämt sig för att radera ut lejon och geparder, hade du sett ner på dem då? Kanske tyckt att de var ett gäng efterblivna drägg som garanterat var lägre stående än de djur de ville radera ut?
Det är precis så jag ser på sådana som du, men lyckligtvis är inte ens negrerna lika korkade som svenska inavlade bondläppar.
Hur kan man basera sin ideologi på naturlagarna och samtidigt vara emot vargens utrotning? Evolutionsteorin bygger helt på att arter som inte anpassat sig till sin naturliga omgivning dör ut, medan de som anpassat sig bättre överlever.
Vargarna har inte anpassat sig till den mänskliga närvaron tillräckligt bra för att överleva som art. Vad ger dem då rätten till liv? Ni argumenterar i vargfrågan som rättighetskåta liberaler. Stå för den starkes rätt som ni gör i andra frågor, annars kommer ni aldrig bli tagna på allvar.
Jag trodde att man förespråkade biologisk mångfald. Precis så som Adolf Hitler. Om det nu skulle vara så som du trollar och säger att det minsann skall vara den starkes rätt hit och dit förstår jag inte varför man i tredje riket var först med att stifta djurskyddslagar. Om man skall tro dig så borde de utrotat varenda djurart de fick syn på för att de hade stridsvagnar och de andra djuren inte hade det.
Att förespråka utrotandet av en djurart på de premisser du nämner rimmar kort och gott riktigt illa med nationalsocialistisk idégrund.
Som i alla frågor bör man sätta sig in i vad saken gäller. Både Tobias Pettersson och Johan har synpunkter vi bör beakta. Jag är också gammal jägare sen barndomen, född och uppvuxen på landet och varit i skog och mark under hela uppväxten och större delen av mitt vuxna liv. Givetvis har jag också min syn på den moderna vargfrågan. Jag skriver den moderna frågan, för det är dagens hätska för och emot samt ofta osakliga debatt saken gäller.
Tyra skiver att ”vi tillät” våra få kvarvarande vargar föröka sig med finska vargar. Detta har förekommit hela tiden utan människans inblandning och det längst upp i Lappland och Norrbotten. Att denna förökning plötsligt sulle ha spridits ner till södra Sverige är det vi hör från myndighetshåll och är det Naturvårdsverket och andra vill få oss att tro. Detta är bara trams, som vanligt, för att hålla inne med sanningen.
Vargen fanns bara kvar i Sverige och Norge i ett fåtal exemplar när någon på Naturvårdsverket tillsammans med ett antal tjänstemän bestämde sig för att öka på vargstammen. Så långt allt väl. Visst, varför inte se till att en urgammal art i vår fauna får chans att överleva, här håller jag med. Men nu kommer två onaturliga ingrepp i naturen upp i dagen.
1) Man planterar ut vargar i områden ”en bit från bebyggelse.” Avståndet till tamboskap och annat lockande för vargen gör givetvis att den drar sig till mer bebodda trakter, vilket leder till konflikt med människorna. Det finns många områden som varit bättre för en utplantering, men här blev det stopp från samebyarna. Vi skall också veta att när vargen var vanlig i södra Sverige var också vår befolkning väsentligt mycket mindre i antal, alltså mindre kollisioner arterna emellan. Två arter tävlar om samma område, den svagare får ge sig, i synnerhet då den ena upptäcker att föda finns att tillgå enklare nära den andres boplats än att jaga på annat håll.
2) Den utplantering(som givetvis blint förnekas av Naturvårdsverket och andra involverade instanser) som skett har ursprunget från Baltikum samt från svenska och danska djurparker. Djurparksdjur som under många generationer fötts upp och levt i fångenskap har också i sina gener förlorat en hel del av sin skygghet för människan som vi just ser i Nordamerika och Ryssland, ja även i de finska skogarna.
Min slutsats är följande: Det finns björn i landet som med en stabil stam överlever och till och med ökar, likaså lo och järv av de ”stora” rovdjuren. Att vargen inte klarat sig beror på stor del av sin naturliga läggning till snyltande från oss människor. Bondebefolkningen blev förbannad och ville ha sina tamdjur för sig själv och gick man ur huse för att ta bort inkräktarna. Vad var onaturligt i det, på den tiden?
Det onaturliga är, i mitt tycke, den icke naturliga inplanteringen av varg som skett. Att man sen valt felaktiga platser för detta projekt ökar ju inte förståelsen från de som drabbas. Det har visat sig gång efter gång att så fort människan gjort ingrepp i naturen har det också gått snett i slutändan.
Jag har faktiskt även förståelse för de som kämpar för en ökning av vargstammen, men frågan får inte drivas blint av känslor, lite eftertänksamhet och mer kunskap efterlyses.
bra skrivet,jag var i kontakt med länsstyrelsen i gävleborg, och rona burman som är högsta hönset där,hon var tidigare politiker men var väl misslyckad där,så hon fick väl bli chef på länsstyrelsen,hon talade om att dom hade gjort studier i flera år på varg med mkt kompetent folk,och det låter ju jättebra än så länge,men sen kom det fram att deras studier kommer ifrån kanada -nordamerika då visar det vilken kompetens dessa sitter med sina så kallade studier,det som är väldigt tänkvärt i detta är att deras studieområde har mkt mer obebygd skog än hela sveriges yta.det är ungefär som att vi tar bort alla bilar och bara tillåter 2 bilar i sverige en i kiruna och en i skåne,då kan vi ha 0 trafikolyckor mellan bilar med,ni hör ju vilka fina experter som tillåts styra i vårt rike.tack för mig
Måste bara tillägga att jag är djupt imponerad av bredden på de politiska diskussionerna. Det gör att man som läsare slukar allt och det får säkert en hel del osäkra att ansluta sig till rörelsen. Heder och tack till alla som gör ett otroligt fint jobb med denna sida.
Som ett brev med posten kom nu vargattacken mot vårdaren som tyvärr slutade med döden för den sistnämnde. Vargar är inte stora hundar! Vargar reagerar inte som hundar. Vargar är vilda djur som aldrig låter sig domestiseras. Det är ett beundransvärt djur med oerhört starka gener som bevarar sin ursprungliga natur intakt. Att plantera ut vargar i områden där människor redan trängs och bråkar om utrymmet är huvudlöst.
Nu är det så att djurförgiftare och utrotningsvurmare sällan är jägare, kalla dom för det de är: art-hatare och virrpannor.
För övrigt har scootertuffingarna sällan med jakt att göra, de brukar snarare vara måna om sin lokala (ren)köttproduktion baserd på statsbidrag.
Jalle ”Fyra vindars mössa” Parvi
jag förlorade en avelstik i höstas av varg,det konstiga är att staten hade rätten,att värdera henne till 20 000 kr,bara tikens värde i avelssammanhang var 40-50 000kr och valparna jag hade bokad som var 13 st,varav valparna kostade 11000st,varför ska vi jägare betala statsfolk och okunniga politikers lek,dom som är för vargen kan då inte vara i skogen där vi jagar,deras kunskaper är tagna ur någon bok.sen kallar dom sig experter,men vi som lever i skog och mark bara inbillar oss att vargen är ett problem, konstigt
En avelstik ska väl inte springa runt i skogen?
Om en bilist kör på din hund vad gör du då?
Skjuter folk som arbetar på VOLVO?
Hade en gång en katt som blev överkörd. Tyvärr så kan jag inte utnämna någon till hatobjekt.
Gillar ni inte vargar i skogen så flytta in till någon storstad.
Att vara ute i naturen men inte gilla vargar är lika logiskt som att åka till Grönland och hata snö!
Jan Milld om varg och människa.
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=MSTsyHbVB9U#!
Jag är nog inne lite på Millds linje här.
Nedan beskrivs hur processen går till från att en naturligt skygg och därmed ofarlig vargflock förvandlas till att se tamboskap och människor som bytesdjur. Sammanställning gjord av Valerius Geist, proffesor emeritus miljövetenskap och biologi, Calgary Universitet:
1. I reviret börjar det bli ont om bytesdjur. Dels genom vargens jakt men också genom att hjortdjur, räv, harar och fåglar helt enkelt lämnar området. Tecken på detta kan vara att hjort och rådjur plötsligt börjar upphålla sig väldigt nära ladugårdar och lantlig bebyggelse, dag- som nattetid. För den gröne vandraren blir det uppenbart hur tyst det plötsligt har blivit i skogen.
2. Matsökande vargar börjar närma sig bebyggelsen nattetid. Deras närvaro påannonseras ofta av plötsligt och ihållande nattskällande bland gårdarnas hundar. “Skälldueller” börjar bli vanligare nattetid. Dagtid börjar det höras ylanden från vargflocken.
3. Vargarna dyker upp dagtid och börjar på avstånd observera människorna i deras dagliga sysslor. Vargar lär sig främst genom att observera allt omkring sig mycket noggrant. Efter en tid börjar de komma närmare bebyggelsen även dagtid.
4.Nu börjar mindre tamdjur attackeras, både nattetid och i dagsljus och vargarna blir allt djärvare. De börjar nu jaga hundar. Ibland ända upp på verandan. Folk som promenerar med sin hund får nu för första gången försvara hunden mot en eller flera aggressiva vargar. Dessa är dock fortfarande rädda för människor och många hundar sparas bara genom denna kvarvarande respekt. Men vargarna börja etablera sitt territorium.
5. I det här stadiet börjar vargarna utforska större tamdjur som hästar och kor. Det leder till många avslitna svansar, bitna lår och ljuver samt ansiktsskador. De första allvarligt skadade korna hittas. Här är det skador på ljuver, ljumskar och könsorgan som gäller. Att boskapen håller sig intill gårdarna hjälper inte längre. Vargar börjar nu också förfölja och omringa ryttare. De börjar titta in på gårdarna och till och med spana in genom fönstren på husen.
6. Vargarna börjar nu också gå mot människor för att sedan stanna och iaktta dem. Ibland i flera minuter. De börjar nu övergå från etableringsstadiet till att faktiskt betrakta människor som bytesdjur. Det som nu kan verka som ren lekfullhet – närgånget beteende, nafsanden i byxor och jackor – är nu förstadiet till fullskaliga attacker. Än så länge drar de sig tillbaka när människor gör utfall tillbaka eller ryter. Mot jägare eller lokala slaktare kan de hotfullt ställa sig att bevaka de “bytesdjur” människorna ska börja jobba med. De ylar och skäller, ibland på bara några stegs avstånd.
7.Nu attackerar vargarna människor. De första attackerna är klumpiga för vargarna vet ännu inte riktigt hur de ska gå tillväga, och många av de attackerade hinner sätta sig i säkerhet eller slå tillbaka. I det här läget bör alltså en frisk och stark man kunna övermanna, eller rent av kväva, en varg. Men om vargflocken blandar sig i finns inget försvar. Inte ens för två beväpnade män. Vargar som jagar i flock är så starka ihop att de till och med kan ta en Grizzlybjörn. Det har maginnehållet i kanadensiska vargar visat.
Vildmarksexpert?
Jag efterlyser lite källkritik. En anonym Gästskribent citerar en anonym Vildmarksexpert. Kan det bli mera vagt? Eftersom jag jobbat med jakt och viltvård i Sverige så är min känsla efter att ha läst inlägget att det mesta saknar substans och det lutar mera åt vildmarksromatik.
Sedan så sågar jag helt jämförelsen mellan avlägsna områden i NordAmerika och Sveriges småbrutna landskap. Vilt som lever allt för nära inpå knutarna beter sej på ett helt annat sätt. Detta kan man på ett praktiskt sätt se om man provar att jaga räv i Sörmland jämfört med Västerbottens inland.
”Sedan så sågar jag helt jämförelsen mellan avlägsna områden i NordAmerika och Sveriges småbrutna landskap. Vilt som lever allt för nära inpå knutarna beter sej på ett helt annat sätt.”
Varför sågar du jämförelsen?
På vilket sätt beter sig vilt (t.ex. vargar) annorlunda inpå knutarna än så som beskrivs i studien från Kanada ovan?
Jag vet en avskyvärd och vidrig rovdjurshatare som heter Lars Ohlsson och är almänt känd som ”Posta-Lasse” i staden jag bor.
Han har skjutit den unfge verghanne som vandrade hit ner till Skåne i januari 2000, han lögger ut glykolåtel för att ta livet av rävar och lodjur samt att han skjuter rävar och har gjort en dörrmatta av en räv! – Vidrigt och avskyvärt som fan! Det vore en välgärning att skjuta Lasse och göra en matta av honom som rävarna kunde använda i sin lya och skära Lasses kropp i bitar och ge han som mat åt rävarna! He he! Murr! =^.^=
Ja och som djurvän, medlem i Svenska Rovdjursföreningen och som furrie så om jag haft ett vapen så hade jag inte tvekat en sekund att skjuta verkanseld mot dessa jävla avskum som mördar rävar, vargar elller lodjur!
/Soldier in World War Three
Perverted views of a murderer.
Det är som vanligt alltid lätt att ha åsikter som man slipper ta konsekvenserna av, oavsett om det gäller massinvandring eller rovdjurspolitik. Att våra förfäder utrotade vargen berodde inte på ett utbrett rovdjurshat utan på ett konstaterande att vargar och människor faktiskt inte fungerar ihop på en begränsad yta. Nu har ett flertal generationer gått sedan denna händelse och kunskapen om varg har fallit i glömska. Vissa får nu bittert erfara vad det innebär att ha varg in på knutarna medan andra på säkert avstånd och indoktrinerade av jaktfientlig vänsterpropaganda lovsjunger den inavlade vargens återkomst.
Hitler som var djurvän hade aldrig gillat tankarna på att utrota djur…
Har du inga andra argument än ”jag tror hitler hade tyckt såhär; därför tycker jag så.” Barnsligt!
Vargen hade varit fullständigt utrotad i över 30 år när Hitler kom till makten.
Och vilka utrotar djur? Jo goda demokrater.
Att man föröskt rätta till demokraterna hatpolitik är bara bra.
Och föresten så tror jag att du är en god demokrat.
Om Svenska Motståndsrörelsen skulle ändra sin politik angående vargar går du då med i kampen?
Knappast troligt.
Det är för bövelen demokraterna som vill tvinga folk att leva med varg inpå knutarna trots lokalt massivt motstånd.
Demokrati = 51% av folket kan rövknulla 49% av folket, helt lagligt. I detta fall är det stadsbor som tvingar bönder och markägare att ha ett helvete.
Risken att bli skadad av rådjur eller älg är ändå större än risken att skadas av varg.
Men dessa djur vill du inte ta bort. Varför vargar men inte älgar?
Det är i första hand en ekonomisk fråga, inte en fråga om att människor är rädda för att skadas.
Älgar är ofta värda 10 000 – 20 000 kronor styck om alternativet är att köpa kött på affären, därför skjuts ca 100 000 älgar varje år. Samtidigt finns det många markägare som vill utrota älgarna från sin mark, eftersom älgarna betar sönder skogsplanteringarna. Återigen är det ekonomin som styr.
När det gäller vargar så är de enbart en förlustaffär för djurägare, eftersom de dödar tamdjur som hundar, renar och får (ja renar räknas som tama). Om vargen gett människor inkomster skulle den varit mer populär, t.ex. om det funnits en marknad för vargpälsar.
Sedan blir vargen en avatar för verklighetsfrånvända stadsbor och makthavare, som i regel tar vargen orimligt mycket i försvar mot sina drabbade folkkamrater. Jag tror att om det finns något hat mot vargar är det egentligen riktat mot dessa människor, det bara kanaliseras mot vargen på grund av kristen programmering att inte döda andra människor.
först uttrotar idioter vargar, sen blir idioter uttrotade själva av barbarer som kolloniserar Sverige och Norden(Evropa). småsinta varghatande klantskallar.
”från Dalarna” har väl påverkats av Kevin Costners ”Dansa med vargar”?
Själv som yrkesjägare och german respekterar jag allt levande, men livet och döden går hand i hand. Hela naturen är byggd på denna princip.
Varje djur har sin plats i naturen, liksom människan. Lusten att jaga finns djupt rotad i våra gener.
Det finns oörhörda vidder i Sibirien, Nord West territories o s v där vargen definivt har sin plats – MEN inte i kulturlandskapet!
Som flockdjur är vargen en tuff predator. Inte ens björnen klarar av en vargflock.
Är man viltvårdare och vårdar sina rådjur och hjortar, vill man inte ha vargen som konkurrent. Den som har burit foder till sitt vilt om vintrarna i ur och skur, förstår min inställning.
Detta har inget med hat att göra, man vill helt enkelt försvara sina arbetsinsatser och all möda kring viltvården. I ett kulturlandskap sköter inte naturen sig själv. Kulturlandskapet har skapats av människan, sedan vi blev bofasta under Neolitikum.
När det gäller den politiska biten, har jag ingen mot afrikaner i Afrika, eller asiater i Asien, men vill vara bland mitt eget folk när jag så önskar…
Kommer säkert gå jättebra för er organisation när ni pissar på hela landsbygden och tar ställning för vargen.. Jävligt lätt och göra när man inte bor här, har boskap, eller bara vill att hunden ska kunna springa okopplat..
idioter. Skall aldrig mer donera en krona
Nu är det ju så också att man inte ska ha sin hund lös hur som helst heller just för att det finns andra djur i naturen och det tycker jag man ska respektera och ta sitt ansvar som hundägare.
Här i Östeuropa finns mycket varg. Om vi har problemvarg, så skall de bli död, ellers låter vi dom bli i fred.
Det har blivit för mycket dårar i landet som går ute istället för att vara inlåsta,bland dessa uppblåsta varghatare som jag läste om
För att undvika att de vargar som finns i Sverige ska skadas av renägare och såna som illegalt jagar rovdjur, så kan man vel flytta de vargar som finns till säkrare platser i Finland, Ryssland eller nåt land där de inte kommer för nära gårdar med tamdjur.
Och om det endast finns ca tvåhundra? vargar i Sverige, kan man ju ge dem ett bra liv på en mark där renskötseln inte är lika aktiv.
Om vargarna ändå härstammar från Finland kan de säkert återanpassa sig väl där och vi slipper höra om illegal jakt på varg, vi slipper tänka att hundar och tamdjur kan bli vargmiddag och de som gillar vargar kan åka på vargsafari till Finland, Transylvanien och Rumänien och komma riktigt nära vargarna.
Vargsafariresebyrorna fullproppade med vargälskande resenärer från Stockholm kan efterfinansierna vargarnas humana infångst och flyttning till sina nya revir.
Gemensamt har vi att vargarna får överleva och inte riskerar illegal jakt vare sig från renägare eller några andra, och det bör räcka som underlag för att kunna flytta alla vargar till Finland.
Vad skulle hindra att det förverkligas?
”Vad skulle hindra att det förverkligas?”
Samerna i Finland?
I och med att inte Vildsvinen härstammar från Sverige borde det inte vara bättre att skjuta bort alla då?
Likaså den tyska fältharen, vore det inte bättre att skjuta bort den alternativt skicka hem den till Tyskland?
Min tanke var att vargarna ska få leva i fred och att kanske Finland/ Ryssland har mer mark i norr för vargarna att leva på?
En lösning som innebär så lite lidande som möjligt är ju viktigast och enligt mig kommer de människor som bor på landsbygden intressen först, om de inte vill ha varg på sin mark så ska de inte behöva stå inför val att behöva stängsla in allt eller behöva skjuta en varg som kan vara en viktig individ i en flock, en digivande tik osv, det bör finnas fler alternativ, som att flytta vargar till säkra reservat, stora nog för dem att ha det bra och säkra från renodlare som inte vill dela med sig av sina renar och kommer en varg ut ur reservatet och närmar sig en gård så kan den fångas in planenligt och föras tilbaks och undersöka orsaken till varför vargen inte ville stanna kvar.
Hur stor mark använder renodlarna och kan de avvara mark till ett vargreservat som dessutom kan ha egna vargreservatvakter som bor där och håller nån sorts koll på vargarna så att de mår bra och trivs och illegal jakt försvåras förekomma på dem?
Vad skulle vara sämre med det?
Hur stor mark använder sig renodlarna av?
Är deras hantering av renarna schystare än de som jagar varg illegalt?
Kritiseras renodlarna inte av pk-isterna för deras respektlösa hantering av renarna pga att samerna är en minioritet, men pk-bilden av en illegal vargjägare är en svensk jägare och därmed i pk-anhängarnas sikte?
Vilka alternativ finns?
Vargarna finns kvar och blir ev. jagade illegalt?
Vargarna avvecklas helt från Sverige?
Vargarna får ett bra reservat?
Finns det mark i Sverige som kan vara ett tillräckligt bra reservat för de vargar som finns?
Är det genomförbart?
Om det går så vore jag tacksam om redaktionen kan skriva Eugenianna på kommentarerna ovan som är skrivna under b-lund.
Jag såg i svenska dagbladet att voernese sameby och vilhelmina norra sameby fått 450 000kr för stödutfodring,merkostnader, merarbete och liknande och vilhelmina södra sameby fått 816 091 kr för bl.a 1060 extra mil och merkostnader på 900 000kr, i alla fall en hel del inkokmster av naturvårdsverket för att hantera den varg som är finsk-rysk och genetiskt viktig för den svenska stammen, min undran är då hur kan en vargs närvaro på en renflock göra så stor ekonomisk skada att det motiverar över två miljoner till samebyarna för deras skydd av sina renar?
Samt ytterligare miljoner i helikopterflytt av vargen från samernas renhjordar?
Hur många renar dödar en varg ur en flock per vecka om vargen får ha sitt revir där renarna är?
Hur kan de från naturvårdsverket som anser sig vara experter, flytta en rysk-finsk varg till ett rätt varmt klimat som heby i uppland, kilsbergen i örebro och tiveden i örebro och bli förvanade att den alltid vandrar upp till norrland igen?
Och efter dessa miljoner godkänna jakt på den, men vargen lyckades hålla sig undan och undkom, hur kan det vara försvarligt beteende och de som vinner ekonomiskt på beteendet är samerna,
vems miljoner är det som gått till samerna?
Hur kan de ha haft rätt att skjuta den varg som den här genetiskt viktiga hade slått följe med?
Hur stora områden har samerna rätt att disponera för sin renodling?
Går det ihop att ha en vargstam i Sverige om samerna driver massiv utbredd renodling?
Varför flyttas inte den genetiskt viktiga vargen uppåt i landet?
Varför flyttas den neråt alla tre gånger?
Varför utöka en vargstam som ändå blir splittrad av att det blir skyddsjakt på enskilda individer?
Det är en sorts flockplågeri anser jag att skjuta vargar som ingår i flock oavsett storlek på flocken.
Har samerna i modern tid så mycke renockuperade betesområden att det inte är förenligt med en frivandrande vargflock i Sverige?
och eftersom det är ekonomiskt lönsamt med renar så går samernas intressen först.
Hade det varit vargodling som samerna haft hade renarna varit de som fått ge plats åt vargarna och då hade de frigående vilda renar som funnits fått bli uppätna och minska i storlek för att vargarna hade krävt stort utrymme att ha revir på.
372 renar blev påkörda i januari och 158 renar i februari, det är vel fler än vad hela Sveriges vargflock skulle orka äta på dessa månader?
Det lidande dessa påkörda renar upplevt och de som kanske halvöverlever och inte nås av eftersök lär ju vara mer lidande än av vargarnas närvaro?
Varför är vargar ett problem för samerna?
Hur kan vargar vara ett hot mot samerna?
Hur kan den renförlust som vargar orsakar vara besvärande?
De miljoner som samebyarna fått för att hålla koll på den genetiskt viktiuga finsk-ryska vargen, bör kunna kompenserat denna varg för egenjagad renmat i all dens framtid, hur är naturvårdsverkets logik?
Jag har eventuellt samepåbrå för över hundra femtio år sedan i något led, så jag känner ett djupare intresse än tidigare att få veta hur renodlarsamerna resonerar i vargfrågan.
Läs och begrunda, Vargen dödar människor och då också helst barn.
List of fatal attacks. Wikipedia (incomplete list)
http://en.wikipedia.org/wiki/Wolf_attacks_on_humans
”22 children 1880–1881″
”Turku, Southwest Finland. Three wolves involved. In January, 1882, a female wolf was shot and 12 days later a male wolf poisoned, which brought the attacks to an end.Finnish conservation groups, such as the Finnish Association for Nature Conservation, claimed the animals were wolf-dog hybrids. An examination of the taxidermied specimens showed that they were pure wolves.”
Detta har jag läst om tidigare i mera detaljerat format. Jag hyser inget hat mot vargar men att läsa om hur de stackars barnen drogs in i skogen och blev levande uppätna fick mig att frysa till is inombords. Ibland lyckades någon vuxen rädda barnet innan det dog men då dog barnet oftast efter någon dag i sjuksängen.
(svar till BO 2013-05-07 kl. 00:20)
Vargen är det vackraste djuret och jag tycker det är helt fel att utrota dem. Bönder och liknande får väl ha bättre koll på sina djur och sätta upp riktiga grejer så vargen inte kan plocka några djur. Sedan är det ju så att vargen måste ju också jaga för att kunna överleva, så naturen fungerar.
Vad kan man begära sig om man går in på vargens territorium?
Det är folk som hetsar upp sig, och media som gör vargen farligare än vad den är.