UTFLYTTARBREV. En berättelse om hur det är att byta det urbana storstaden mot ett liv uppe i norr.

De flesta nationellt sinnade har tänkt tanken; ett äventyr väntar den som ger storstaden långfingret och bosätter sig långt norrut. I dessa dagar så vet vi ju att det är storstäderna som drabbats hårdast. Dessa gigantiska skräpmagneter är numera inget annat än förbränningshärdar för mänsklig livskraft.

Att leka med tanken om att överge det urbana livet.

I en apokalyptisk tillvaro och under fientligt styre är svensken likt en arbetsmyra satt på att föda drottningar av främmande ras som inte gör något annat än att multiplicera sig själva. Sett ovanifrån är systemet av idag en högst cynisk skapelse som med säkerhet söker vår död. Den urbana miljön erbjuder ingen realistisk förutsättning för överlevnad, annat än att vara en del av systemet.

Det är i storstäderna som medelsvensken med extra krökt rygg och under utländska glåprop driver systemets kugghjul och det är där som den mångkulturella konflikten börjat bli märkbar. Och än så länge har vi bara sett början på denna.

Barrskog, ljusa somrar och bitande kyla

En del vet det säkert. Uppe i Norrland är fästingar relativt ovanliga. Parasiten verkar ha det bekvämast nedanför dalälven och längst med östkustens större städer.

Varje vinter inverteras sommarens ljus till en bitande köld. För storstadsbor som tröttnat på vintrar av slask så är det fenomenalt. Men vintern kräver framförhållning och valet av värmekälla är något som varje norrlänning ständigt brottas med. En nationalsocialist som bosätter sig i en stuga i Norrland överväger antagligen att hugga sin egen ved.

Januari 2013 och en temperatur på – 25 °C. Spåren i snön är av rådjur, räv, hare och kanske lodjur.

Ibland så skrattar gudarna och hjälper till på traven. En sympatisk skogsägare är en fin sak att lära känna. Träd är som människor och slåss ofta om samma livsutrymme. För att ett träd ska kunna växa sig starkt krävs det ibland att närliggande tas bort. Om det är en björk och en asp som slåss om samma plats i solen så får det bli aspen som huggs ner.

Processen med att framställa en årsförbrukning av brännved tar cirka två veckor. Först ska träden fällas, kvistas och kapas med hjälp av motorsåg. Hemma på backen så ska klabbarna klyvas och läggas i staplar med bredsidan i söderläge. Då hinner veden torka och avger därmed mer energi då den hamnar i kaminen.

Ved som ligger och torkar sommaren 2012.

”En bunt” går också att köpa för cirka 5000 kr och åsyftar volymen 12 m^3 massivt trä, dvs. luft mellan stockarna inräknas inte. Köps veden på detta vis så brukar en timmerbil leverera den, varpå kapning och klyvning själv får ombesörjas.

Det enkla och uråldriga slår det högteknologiska

Att ha en kamin att värma sig vid blir till något fantastiskt. ”Eg grev ned min eld sent om kveld når dagen er slut. Gud gje min eld alder slokna ut” står det på vår kamin. På sidan av dikten från Hávamál syns ett gjutjärnsmotiv innehållandes en älgfamilj, två skogsarbetare, en räv, fåglar och en timrad stuga med mera.

Med 14 kW så klarar Jötul-kaminen otroligt nog att värma ett helt hus om luftflöde och murstock har rätt förutsättningar.

Kaminen blir som navet i ens stuga och en plats där du initialt eldar maniskt eftersom det är en andlig upplevelse de första gångerna. Saker som skulle blivit till skräp omvandlas till värme. Och kaminen värmer hela huset helt oberoende högspänningsledningar, pellets och olja; att tillaga mat och koka kaffe går även bra om kaminen har en gjutjärnshäll.

I vårt fall så är en nära bekant uppfödare av köttdjur. Vi har talat om det och eventuellt så kommer jag att arbeta i utbyte mot kött. I framtiden kan det vara så att det är resurser – inte pengar i digitalt format eller i papper – som är av verklig vikt.

Solen ger grödor och fläskkött

Sätter du 1 kg potatis så ger jorden det femdubbla tillbaka. Köper du 50 kg potatis och sätter på våren så skördar du 250 kg på hösten. Se bara till att ha en ordentlig jordkällare till ditt förfogande om du planerar att odla mycket.

Helst ska potatisen hunnit få groddar då den sätts i jord. Det går även att dela potatisar på mitten och plantera. Avståndet bör inte vara för tätt eftersom grödors blast konkurrerar om solstrålar och näring i jorden. Tänk även på att kupa odlingen för att undvika att växande potatisar får solsken på sig och blir gröna och oätliga.

Det går faktiskt att odla massvis med grödor i norr, inte bara potatis. I vårt fall så satte vi första året fem olika sorters äppelträd som tål de nordliga breddgraderna. På trädet av sorten Rödluvan så fick vi ett äpple det första året. Vi anlade även ett jordgubbsland och satte två krusbärsbuskar. Vi satte 15 kg potatis vilket gav oss en knapp årsförbrukning.

För att komma över fläskkött så går det att börja med svinskötsel. Svin kan äta kokt potatis som förslagsvis tillagats på en kamin som ändå värmer huset. I praktiken blir då solens strålar till potatis som sedan i sin tur blir till fläskkött.

Lindrödesvinet är i sammanhanget nämnvärt eftersom djuret är en tålig lantras som enbart behöver en simpel hydda för att klara sig ute hela vintern, även i norr.

Jaktlusten överrumplar dig instinktivt

Ifall du en morgon sitter och dricker kaffe och en rådjursbock plötsligt traskar några meter utanför ditt köksfönster så kommer jakthjärtat att rycka tag i dig. Pulsen stiger och du tänker att ”där går minst 10 kilo kött”. Att känna en markägare med jakträtt och som dessutom själv är jägare är återigen fördelaktigt i detta skede. Då kan du åtminstone få följa med på ett hörn då jakten beger sig.

Fotografi taget från köksfönstret våren 2012.

Vill du bli en fullfjädrad jägare inom gängse termer så krävs enligt den i dagsläget rådande staten att du erhåller jägarexamen och därefter ansöker om ett vapen lämpat för jakt. Till vapnet så krävs ett förvaringsskåp av särskillt dyr modell. Självfallet är det gjort oerhört mödosamt och dyrt för svenskar som vill kunna innehava ett jaktvapen.

Ifall du har överbliven tid till teoretiskt lärande och cirka 15 000 kr att avvara till jägarexamen, vapenskåp och vapen så rekommenderas livet som jägare. Tänk dock på att ifall du är aktiv inom Motståndsrörelsen så kan systemet närsomhelst avväpna dig godtyckligt, något som hände Pär Öberg.

I vårt fall så fick byggandet av en hage och hyddor för svin eller får komma att priorteras.

Nackdelar och tvivel hitintills

Vi fick berättat för oss om 70-talets ”gröna-vågare”. I korta ordalag kan dessa beskrivas som miljömuppar som flyttade ut till det gröna livet. Deras visioner var storslagna; de skulle bli fårskötare och allt mellan himmel och jord. Men livet var för jobbigt för många av dem.

Då vi fick höra denna historia så slog det oss att vi kanske själva är en variant av dessa människor. Att man själv kommer att knäckas och dras tillbaka till stadens sorl. Mycket möjligt om vedboden inte är fylld till hösten. Men just nu så känns varje dag som en fröjd.

Sommarbild på norrländsk skog och sjö.

Den största kännbara nackdelen är att man ibland saknar släkt och vänner. Men det finns vettiga människor även i de nordliga breddgraderna. Genom internet kom vi även i kontakt med en rekorderlig herre som heter Christian Hamilton som tidigare även han var skåning. Både Christian och hans fru är pensionerade och numera engagerade i folkets överlevnadskamp.

Inte heller deras familj ångrar att ha bosatt sig norrut.

Att berätta om livet i norr

Antaligen så vet inte alla om att man kan få ett hus för 50 000 kr i Jämtland. Visserligen krävs det då att man är händig och kan renovera upp huset. Men det finns även relativt nybyggda hus med bergvärme för 400 000 kr, vilket innebär kraftigt reducerade uppvärmningskostnader.

För att börja titta på fastighetsobjekt i Jämtland så är webbplatsen Hemnet.se att rekommendera. Priserna kan liknas de söderut fast med en nolla mindre. En tidning som är utflyttare behälplig är tidningen Åter. I den så lär man sig allt från att bygga rävfällor, ympa träd, djurskötsel med mera. Tidningen publicerar även ”utflyttarbrev” där de som bosatt sig lantligt berättar om sina erfarenheter.

Med denna artikelserie vill vår familj berätta om våra upplevelser i norr, men även vara andra behjälpliga som vill bryta med storstaden. Nästa del skrivs till hösten så som det ser ut nu.

• Publicerad:
  2013-01-22 16:40

Kategoriserat som:
• Nyheter & Journalistik