Lördagen den 25 augusti stod Svenska motståndsrörelsen återigen på Bollnäs gator. Organisationen höll ett torgmöte med tal, musik och debatt under parollen ”Nordisk Kvinnofrid!”

Dagen inleddes med en samling utanför Bollnäs tågstation klockan 12:00. Där samlades runt 120 förväntansfulla personer som antingen var anslutna till Motståndsrörelsen eller sympatiskt inställda till dagens demonstration. Innan klockan 13:00 gick man igenom dagens förhållningsregler för att därefter ställa upp sig i tre led och marschera iväg mot Brotorget.

På Brotorget
När man väl tågade in på Brotorget kort efter klockan 13:00 befann sig redan många nyfikna Bollnäsbor på plats. Hur många som var där är svårt att säga. Runt 300 från början, varav en majoritet stod kvar under hela mötet, och kanske besöktes torget totalt sett av 400-500. Poliser på plats gjorde samma uppskattning.

Scenen på Brotorget intogs sedan av Motståndsrörelsen. Framför scenen radade fanbärare och sköldbärare upp sig och bakom talarna ställde sig de tre personer som höll upp banderollen. När ljudanläggningen var iordningställd hälsade Pär Öberg alla välkomna till Motståndsrörelsens torgmöte och lämnade sedan plats för Henrik Pihlström med gitarr på scenen.

Pihlström spelade först ”Nattens dolda smärta”, en mörk låt som skrivits speciellt inför demonstrationen i Bollnäs och vars refräng gick:

”Nattens dolda smärta märks med blod, ibland med skrik
Nattens dolda smärta drabbar fattig liksom rik”

Därefter spelade Pihlström två andra låtar, ”Jag ger er problem” och ”Utopia”. Pihlströms musik möttes av varma applåder och lättade upp stämningen på torget.

Talen
Efter Pihlström äntrade Pär Sjögren scenen för att hålla ett allvarligt och kraftfullt tal. Sjögren började med att konstatera att svenskfientliga dåd alltid verkar generera demonstrationer mot svensk rasism och listade ett flertal exempel på detta. Talaren sa sedan att åtminstone han var innerligt trött på detta och frågade sedan retoriskt vad som kan göras åt det och vände sig speciellt till de som ännu inget gör. ”Att skjuta sitt agerande på framtiden med en dålig ursäkt kommer inte rädda oss”, menade Sjögren och betonade sedan att ”det är var och ens SKYLDIGHET OCH RÄTTIGHET att agera!”

”Vi måste agera mot svenskfientliga politiker och journalister som Lilian Sjölund på tidningen Ljusnan varhelst dom visar sig!”, fortsatte Sjögren för att därefter gå in på hur systemet skapat en ”tystnadsbarriär” som vi måste bryta genom att stå upp för våra åsikter:

”Så låt er inte tystas!
Engagera er och gör er röst hörd!
Ingen kan göra allt – men alla kan göra något och all förändring börjar hos en själv.”

Pär Sjögren avslutade sitt tal med att vråla ”Död åt mångkulturen – Sverige åt svenskarna!”, vilket bifölls av starka applåder från åhörarna.

När Sjögren talat färdigt var det Fredrik Vejdelands tur att tala. Vejdeland levererade ett retoriskt välutformat tal som fick god respons från åhörarna som upprepade gånger skrek antingen ”ja” eller ”nej” beroende på vad Vejdeland frågade.

Vejdeland började sitt tal med att konstatera att ”detta samhälles ’mångfald’ gör sig påmind” genom våldtäktsvågen som sveper över Sverige, och att personer som Lilian Sjölund inte vill att vi ska söka efter mönster här. ”Och det finns två mönster”, konstaterade Vejdeland senare och fortsatte:

”Det ena är den importerade kvinnosynen från de importerade männen där de ser kvinnor som inte täcker sig som lovligt byte. Det andra mönstret är det svenskfientliga motivet. Att det även finns svenskar som våldtar är det ingen som förnekat, men det finns vad jag vet inte ett enda fall med enbart svenskar som gruppvåldtar. Att de turas om, skrattar och applåderar varandra. Nej, det är uteslutande främlingar som gör det. Och det är uteslutande svenska kvinnor som blir offer.”

Även Vejdeland gick in på svenskfientliga övergrepp och listade gruppvåldtäkten i Mariannelund, mordet på småbarnspappan i Ludvika och överfallet på Carl-Eric Cedvander i Kortedala som exempel på sådana för att sedan fortsätta:

”Symptomatiskt för dessa tre fall är att det är vi – den nationella rörelsen – som har avslöjat gärningsmännen bakom dessa övergrepp medan massmedia in i det sista förtigit sanningen.

Fundera gärna över vad som skulle hända om svenskvänliga krafter ägde alla etablerade medier. Vad skulle vi hitta om vi vände på alla stenar som fanns?”

Vejdeland gick sedan in på att problemen finns i alla nordiska länder men att media i vissa länder bemöter problematiken på ett annat sätt. Exempel på detta är hur media i Norge och Danmark talar öppnare om problemen men menar att det är ursprungsbefolkningarna som ska anpassa sitt beteende efter främlingarnas värderingar.

Vejdeland passade också på att förklara vad målet med den påtvingade mångkulturen verkligen är och avslutade sitt tal med att uppmana Bollnäsborna till att hjälpa Motståndsrörelsen att etablera sig i Bollnäs, vilket skulle göra Bollnäs till en tryggare stad och på sikt vara ett steg på vägen mot avskaffandet av mångkulturen i Sverige. Även Vejdelands tal möttes av starka applåder.

Överraskningar
Efter talen kom det flera glada överraskningar. Den första var att Henrik Pihlström än en gång klev upp på scenen för att spela tre till låtar. Pihlström spelade först låten ”Alltid fri” och sedan ”Eran humanism är bakvänd” och ”Höstens röst”, båda från den kommande skivan ”Utopia”.

Den största överraskningen kom dock när Pär Sjögren bjöd upp valfri antirasist till en debatt mot Pär Öberg. En modig person vid namn David tog upp den kastade handsken som ingen av de närvarande journalisterna från Ljusnan vågade ta upp.

Debatten skedde i en trevlig ton och båda debattörerna fick applåder under debatten och båda tackades av publiken med applåder när debatten var över. Om debatten kan annars sägas att Öberg argumenterade utifrån ett större helhetsperspektiv medan David gick ner mer på individnivå och spelade på folks känslor. Vem som vann debatten beror nog på vem man frågar, men en person som Nordfront intervjuade tyckte att David inte lyckades förklara hur alla stora problem egentligen skulle lösas.

Eftersamling
Efter att debatten avslutats förklarade Pär Öberg att mötet nu var över men att det gick bra att ”mingla” och prata med aktivisterna från Motståndsrörelsen en stund. När klockan sedan började närma sig 15:00 meddelade Henrik Pihlström att alla på torget var välkomna att följa med till en lokal för att fika och diskutera med Motståndsrörelsen, vartefter Motståndsrörelsen lämnade torget runt klockan 15:00 som planerat.

I lokalen som man samlades i efter torgmötet såldes mackor, böcker, nytryckta tröjor, med mera. Även representanter från Nationell Idag närvarade i lokalen och delade ut gratisexemplar av deras tidning. Stämningen i lokalen var på topp och de närvarande träffade både nya och gamla kamrater. Flera Bollnäsbor hade också hörsammat uppmaningen att följa med till lokalen.

Medias bevakning av demonstrationen
Att Hela Hälsingland skriver att ”omkring 70 personer” deltog i demonstrationen får vi väl vara tacksamma för, då det bara förstärker bland annat det Vejdeland sa i sitt tal om att den tidningen bedriver ett propagandakrig och inte är någon objektiv nyhetskälla. Bilder och filmer från torget kommer talar för sig själva och alla närvarande kommer genomskåda lögnen så fort de ser den.

En objektiv rapportering om demonstrationen har, om man bortser från Nordfront, endast Nationell.nu,  Nationell Idag och Realisten stått för än så länge.

Även Camilla Rågfors var på plats både på gatan och i lokalen efter torgmötet, men hennes artikel gör inte heller anspråk på att vara något annat än hennes personliga reflektion över dagen. Men i stora delar står hennes artikel ändå för en sympatisk och nyanserad rapportering som man kan se inte minst i följande citat:

”Jag var lite orolig över hur det skulle vara att befinna sig i utkanten av Bollnäs i en stor lokal som var fylld med nazister och nationalister. Till mångas besvikelse kan jag sammanfatta dessa timmar som riktigt trevliga. Barn som lekte och vuxna som satt och skrattade tillsammans. Det var nästan schizofrent. Så sjukt motsatt till vad jag väntat mig. Jag har aldrig förr heller träffat på så disciplinerade människor.”

Historisk dag
Avslutningsvis kan det nämnas att detta var en historisk dag då det var första gången som svenskar, norrmän och finnar från Nordiska Motståndsrörelsen tillsammans stod på gatan. Även danskar från DNSB hade tagit sig till Bollnäs.

Svenska motståndsrörelsen riktar härmed ett tack till alla nationella som närvarade i Bollnäs och tackar även Nationell Idag, Nationell.nu och Realisten som gjorde reklam för och rapporterade om demonstrationen.

Bildreportage och film från Bollnäs kommer.


  • Publicerad:
    2012-08-27 00:20